Föreningen: Sveriges Auktoriserade Tolkar

• Vi avser att fortsätta att föra samtal med tolkförmedlingar och därvid lyfta upp och diskutera för tolkarna aktuella frågor, och vad vi kan göra tillsammans för att förbättra nöjdhetsgraden såväl bland tolkar som beställare och klienter/patienter. Det gäller att vi ser till våra gemensamma intressen även om vi också är motparter. Ett gemensamt intresse som vi alla har är att förbättra kundernas kunskap om vad en bra tolk innebär, vilka krav man kan ställa på tolken. Ett talande exempel på när det kan gå snett är när kunden har så bråttom att få svar från tolkförmedlingen så att uppdragen inte hinner tillsättas med högsta kompetens även om kunden efterfrågar det. T ex vid avrop enligt avtalet med Region Skåne har tolkförmedlingen 6 minuter på sig att tillsätta uppdraget (Källa: Språkservices VD Anders Fredberg intervjuad i Sydsvenskans artikelserie september 2016).

• Vi avser att stå för ett professionellt förhållningssätt gentemot såväl tolkförmedlingar och tolkanvändare som klienter/patienter. På så vis kommer tolkförmedlingarna och upphandlande instanser att se att det även i fortsättningen lönar sig att ha kontakt med oss och att vi är en god och konstruktiv samtalspartner.

• Vi avser att ha fortsatt kontakt med myndigheter och organisationer och upplyst om vikten att rätt tolk i tolkningssituationer är en auktoriserad tolk.

• Vi avser att ha fortsatt kontakt med medier och belysa tolkarnas situation och bristande rutiner och regelverk.

• Vi avser att vara aktiva på sociala medier, i vart fall på Facebook, och i möjligaste mån bidra till att diskussioner om vårt viktiga yrke blir sakliga, relevanta och korrekta, utan att för den skull sluta påpeka missförhållanden.

• Vi avser att oftare lägga ut aktuell info på S. A. T.: s hemsida, för att den ska bli en kanal för information och nyheter för alla auktoriserade tolkar i betydligt högre grad än idag. Man ska inte behöva ha ett Facebook-konto för att få information.

• Vi ska verka för att öka rekryteringen av nya medlemmar till föreningen.

• Styrelsen ska utreda frågan om vi ska skapa någon typ av profilmaterial för att kunna göra reklam för föreningen.

• Styrelsen ska även i fortsättningen se till att vi har särskilda personer som är ansvariga för kontakterna mellan S. A. T. och upphandlande myndighet vid nya upphandlingar, och/eller tolkförmedlingarna på löpande basis.

Vi är nöjda med det som vi gjort hitintills men det återstår mycket att göra,

och därför behöver vi dig och fler aktiva medlemmar.

Verksamhetsberättelse 2017

Föreningen: Sveriges Auktoriserade Tolkar

Verksamhetsåret 2016-10-08 – 2018-04-29

Styrelsen

Styrelsen har bestått av

Ordförande: Marwan Kassem
Viceordförande: Maria Gustafsson
Kassör: Nour Abdul Rahman
Sekreterare: Shawn Thane
Ledamot: Mahmoud Khader

Samt suppleanter

Ervina Novljakovic
Zoran Vujovic

Viktiga händelser under året

Under det gångna året har styrelsen, i likhet med de tidigare åren, jobbat kontinuerligt med att dels främja och utveckla, företrädesvis, de auktoriserade tolkarnas intresse och arbetsvillkor, dels för att höja tolkarnas yrkesstatus och medvetenhet hos tolkanvändarna om vikten av att använda auktoriserade tolkar i sina tolksamtal. Vår bestämda uppfattning är att myndigheter och organisationer ska i högsta grad vara måna om att värna om rättssäkerheten i kontakter med icke svensktalande individer. Grundläggande förutsättning för att uppnå detta, och för att stimulera och möjliggöra delaktighet för den språksvage i samhället, är att vederbörande ska ges rätt att utrycka sina tankar genom en av staten d.v.s. Kammarkollegiet auktoriserad tolk.

Rättssäkerheten får ej äventyras p g a bristande rutiner vid bokning och användning av tolkar.

För att uppnå våra ambitioner har vi under året gjort bl. a. följande:

Vi har fört samtal med tolkförmedlingar och därvid har vi lyft upp och diskuterat för tolkarna aktuella frågor, och vad vi kan göra tillsammans för att förbättra nöjdhetsgraden såväl bland tolkar som beställare och klienter/patienter
Vi har haft löpande kontakt med myndigheter och organisationer och upplyst om vikten av att prioritera auktoriserade tolkar varje gång en tolk ska anlitas, samt vikten av att tolken ska ha rimliga arbetsvillkor och en god arbetsmiljö.
Vi har haft kontakt med medier och belyst tolkarnas situation och bristanderutiner och regelverk
Vi medlade mellan medlemmar och myndigheter eller tolkförmedlingar i ett antal individuella ärenden.
Inför Kammarkollegiets rapport ”Tolkanvändningen i staten: Så skapar bristande kvalitetskrav brist på auktoriserade tolkar” (publicerades november 2017) har S.A.T. beretts möjligheten att lämna sina förslag och synpunkter.
Vi har träffat upphandlare: Inför Kammarkollegiets upphandling av tolkförmedlingstjänster har vi träffat och fört konstruktiva samtal med chefer och upphandlingsenheten och lämnat synpunkter om hur det kommande avtalet bör se ut.
Vi har skapat och underhållit kontakter med vår systerorganisation Rättstolkarna i syftet att samordna vårt arbete i gemensamma frågor.
Vi har valt en logga till S.A.T. och en profil som vi hoppas kan använda i olika sammanhang som igenkänningstecken för S.A.T. och på sikt öka S.A.T.:s profil.
Vi har anslutit S.A.T.:s bankkonto till Swish för att underlätta inbetalningen av medlemsavgiften.
Vi har skrivit nya stadgar till S.A.T., som nu presenteras till årsmötet för en första omröstning.

Vi är nöjda med det som vi gjort hitintills men det återstår mycket att göra och därför behöver vi dig och fler aktiva medlemmar.

Handlingar inför årsmötet i Malmö 2017-04-29: Verksamhetsberättelse 2017

SAT Verksamhetsberättelse 2017

Årsmötesprotokoll 2016, avser verksamhetsåret 2015

Kära kollegor!

Återigen tar det väldigt lång tid innan saker publiceras här. Vi i styrelsen beklagar detta och hänvisar till vår stora arbetsbörda. Som ni alla vet så jobbar vi ideellt och får inget betalt för vårt viktiga arbete med SAT. Alltså utför vi arbetet på vår lediga tid. Dock har vi ambitionen att bli flitigare med att lägga upp saker här på vår webbplats.

Här kommer nu, sent omsider, årsmötesprokollet från 8 okt 2016.

PROTOKOLL från ÅRSMÖTE I S. A. T., Sveriges Auktoriserade Tolkar

avseende verksamhetsåret 2015

8 okt 2016 Medborgarskolan Malmö

Ordföranden i S. A. T., Stojan Beljkas, förklarade mötet öppnat.
Till mötesordförande valdes Stojan Beljkas, till mötessekreterare valdes Maria Gustafsson och till protokolljusterare valdes Ervina Novljakovic och Stojan Beljkas.
Mötet fann att mötet hade utlysts på rätt sätt. (Info: Kallelse skickades via epost den 20 september – Enligt stadgarna: Kallelse till årsmöte och extra årsmöte sker via e-post senast 3 veckor före mötet.)
Den föreslagna dagordningen godkändes med smärre justeringar.
Styrelsens verksamhetsberättelse hade i förväg anslagits på föreningens webbplats. Den delades även ut på papper till mötesdeltagarna. Mötesdeltagarna fann ingenting att erinra. Förvaltningsberättelse och kassarapport fanns ej i pappersform men föredrogs muntligt av sittande kassör och vice ordförande. Kassarapport och revisionsberättelse kommer att inkomma inom maximalt en vecka.
Styrelsen gavs ansvarsfrihet för föregående verksamhetsår.
Kommande års medlemsavgift fastställdes till 100 kr per år.
Preliminär verksamhetsplan för det kommande året presenterades och fastställdes med några tillägg. Den utökade verksamhetsplanen kommer att publiceras på föreningens webbplats inom en vecka.
Inga motioner hade i förväg inkommit till årsmötet. På sittande möte diskuterades ett förslag att ha en eller flera kontaktpersoner som kan fungera som samtalspartner i diskussioner mellan tolkförmedllingar och S. A. T. Styrelsen fick i uppdrag av årsmötet att utse en eller två personer till detta uppdrag.
Till styrelse för 2016-2017 valdes följande personer:

Ordförande Marwan Kassem, personnr XXXX

Vice ordförande Maria Gustafsson

Sekreterare Shawn Thane

Kassör Nour Saberg, personnr XXXX

Ledamot Mahmoud Khader

Suppleant Ervina Novljakovic

Föreningens firma tecknas av ordföranden och kassören, tillsammans eller var för sig.

Övriga frågor:

Resultaten av enkäten till medlemmarna inför Region Skånes upphandling efterfrågas. Det kommer att publiceras på föreningens webbplats.
Möjlighet att betala medlemsavgiften via Swish ska utredas av blivande kassör.

Ordföranden förklarade mötet avslutat.

__________________________________

Maria Gustafsson, sekreterare

Justeras:

___________________________________ ________________________________

Stojan Beljkas Ervina Novljakovic

Minnesanteckningar från möte mellan SAT och Språkservice den 27 april 2017

Bästa kollegor!

Här kommer sent omsider anteckningar från vårt möte med Språkservice i våras.

Minnesanteckningar

från möte mellan Sveriges Auktoriserade Tolkar (nedan benämnda SAT), och Språkservice (nedan benämnda SpS)

den 27 april 2017

Närvarande:

Från Språkservice:

Caroline Düberg, chef för kvalitet och hållbarhet t ex anbud och kunduppföljning

Anders Fredberg, VD

Alexis Moya Kyllönen, marknad och kommunikation, bl a ansvarig för tolkråd och rekrytering

Magnus Franzén, marknadschef

Från SAT:

Marwan Kassem, ordförande

Maria Gustafsson, vice ordförande

Shawn Thane, sekreterare

Vid tangentbordet: Maria Gustafsson

Möjligheten att tolkar ska kunna byta uppdrag med varandra:

SAT ser att SpS har gjort en del för att förbättra detta.

Dåligt bemötande gentemot tolkar från en del av SpS’ anställda:

SAT ser att detta helt klart har blivit bättre.

SS är tydliga med att SpS vill ha två nöjda parter: både tolkar och kunder.

Mellanskillnaden mellan arvodet och skatt + soc avg:

SS har pratat med Domstolsverket m fl angående detta.

Arvodena är enligt tabell.

Ersättning för resor och restid vid uppdrag för Region Skåne

– SpS förklarar att det finns tekniska begränsningar för vad som kan finnas med i formuläret, och att man har velat strama upp yrkandena på restider. SAT har förståelse för att osanna uppgifter angående restider och utlägg är oacceptabelt, men anser inte att det är godtagbart att det på Tolkwebben står att det “enligt avtal” inte ges ersättning. Detta är missvisande och kan göra att en tolk missar att yrka restids- och reseutläggsersättning. Vi kommer överens om att SAT ska kolla upp den exakta formuleringen vid rapportering via Webbtolk och återkomma till SpS.

Taxa: Bör inte tolkar i språk där det saknas möjlighet till auktorisation få arvode enligt AT?

SpS förklarar att det är myndigheten som bestämmer om tolken ska få arvode enligt AT. Ska noteras på rekvisitionen. Om man inte medger AT om tolken ej är AT är en fråga om vilka villkor som kunden sätter kunden upp i upphandlingen, och som ska accepteras av anbudsgivarna.

Systemet med anställda tolkar hos SpS skapar fortsatt oro hos SAT:s medlemmar.

SpS menar att de anställda ej utgör något hot mot RT eller AT, utan med SpS’ ord: ”ett komplement till nuvarande affärsupplägg för tolkar där anställning inte varit ett möjligt alternativ tidigare”.

Behovet överstiger fortfarande med god marginal de som anställs. SpS behöver 4000 tolkar och kan bara anställa 100-150 tolkar.

SAT framhåller att Migrationsverket klagar på inkompetenta tolkar. Tolkarna som är på Migrationsverket har fått intrycket att flertalet tolkar som tjänstgör på Migrationsverket är SpS-anställda tolkar, som bara är GRT.

SpS menar att när man anställer tolkar så säkrar man kompetensen. De anställda är ett komplement till frilanstolkarna. SpS framhåller att man satsar på de anställda tolkarna och deras kompetensutveckling.

SAT tycker fortfarande att det behövs något som lugnar de frilansande AT- och RT-tolkarna.

Frågor som SpS och SAT kan driva gemensamt:

SpS berättar om “Tolkportaler” som stora myndigheter t ex AF m fl håller på att sätta upp. Magnus förklarar att dessa portaler kommer att medföra att tillsättningen av tolkar går betydligt långsammare. Detta riskerar att vara till skada både för kunder och tolkar.

Alla dessa myndigheter vill ha sina egna portaler istället för att använda SpS’ och de andra tolkförmedlingarnas system.

SpS försöker påverka SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och KK (Kammarkollegiet) avseende detta.

Info om kommande möten som SpS ska ha med stora kunder:

SpS ska träffa SKL och lobba för DV-taxa i fler kommuner och landsting. Detta ser naturligtvis SAT positivt på.

All personal inom Domstolsverket, på alla landets 82 domstolar, ska få utbildning i tolkanvändning.

DV (Domstolsverket) kommer att satsa mer på videotolkning. Ny teknik ska utarbetas. Rättstolkarna är involverade i arbetet.

Verksamhetsplan 2016-17

Verksamhetsplan 2016-17

Fastställd på årsmötet den 8 oktober 2016

Föreningen: Sveriges Auktoriserade Tolkar

Vi avser att fortsätta att föra samtal med tolkförmedlingar och därvid lyfta upp och diskutera för tolkarna aktuella frågor, och vad vi kan göra tillsammans för att förbättra nöjdhetsgraden såväl bland tolkar som beställare och klienter/patienter. Det gäller att vi ser till våra gemensamma intressen även om vi också är motparter. Ett gemensamt intresse som vi alla har är att förbättra kundernas kunskap om vad en bra tolk innebär, vilka krav man kan ställa på tolken. Ett talande exempel på när det kan gå snett är när kunden har så bråttom att få svar från tolkförmedlingen så att uppdragen inte hinner tillsättas med högsta kompetens även om kunden efterfrågar det. T ex vid avrop enligt avtalet med Region Skåne har tolkförmedlingen 6 minuter på sig att tillsätta uppdraget (Källa: Språkservices VD Anders Fredberg intervjuad i Sydsvenskans artikelserie september 2016).
Årsmötet gav styrelsen i uppdrag att utse en eller två personer från föreningen som kan fungera som kontaktpersoner mellan de auktoriserade tolkarna och tolkförmedlingarna.
Vi avser att stå för ett professionellt förhållningssätt gentemot såväl tolkförmedlingar och tolkanvändare som klienter/patienter. På så vis kommer tolkförmedlingarna och upphandlande instanser att se att det även i fortsättningen lönar sig att ha kontakt med oss och att vi är en god och konstruktiv samtalspartner.
Vi avser att ha fortsatt kontakt med myndigheter och organisationer och upplyst om vikten att rätt tolk i tolkningssituationer är en auktoriserad tolk.
Vi avser att ha fortsatt kontakt med medier och belysa tolkarnas situation och bristande rutiner och regelverk.
Vi avser att vara fortsatt aktiva på sociala medier, i vart fall på Facebook, och i möjligaste mån bidra till att diskussioner om vårt viktiga yrke blir sakliga, relevanta och korrekta, utan att för den skull sluta påpeka missförhållanden.
Vi avser att oftare lägga ut aktuell info på S. A. T.: s hemsida, för att den ska bli en kanal för information och nyheter för alla auktoriserade tolkar i betydligt högre grad än idag. Man ska inte behöva ha ett Facebook-konto för att få information.
Vi ska verka för att öka rekryteringen av nya medlemmar till föreningen.
Styrelsen ska utreda frågan om vi ska skapa någon typ av profilmaterial för att kunna göra reklam för föreningen.
Styrelsen ska utreda frågan om vi borde ha någon särskild person som är ansvarig för kontakterna mellan S. A. T. och upphandlande myndighet vid nya upphandlingar.

Vi är nöjda med det som vi gjort hitintills men det återstår mycket att göra och därför behöver vi dig och fler aktiva medlemmar.

Sammanställning av vad som beslutades på årsmötet 8 okt 2016 i Malmö

Mötesprotokollet kommer att skickas ut när det är justerat. Detta är en informell sammanställning av vad som beslutades.

8 okt 2016, Medborgarskolan Malmö

ÅRSMÖTE I S.A.T.

Till mötesordförande valdes Stojan Beljkas och till mötessekreterare valdes Maria Gustafsson.

Mötet fann att mötet hade utlysts på rätt sätt. (Info: Kallelse skickades via epost den 20 september – Enligt stadgarna: Kallelse till årsmöte och extra årsmöte sker via e-post senast 3 veckor före mötet.)

Styrelsen gavs ansvarsfrihet för föregående verksamhetsår.

Kommande års medlemsavgift fastställdes till 100 kr per år.

Preliminär verksamhetsplan för det kommande året presenterades och fastställdes med några tillägg. Den utökade verksamhetsplanen kommer att publiceras inom kort.

Till styrelse för 2016-2017 valdes följande personer:

Ordförande Marwan Kassem

Vice ordförande Maria Gustafsson

Sekreterare Shawn Thane

Kassör Nour Saberg

Ledamot Mahmoud Khader

Suppleant Ervina Novljakovic

Möjlighet att betala medlemsavgiften via Swish ska utredas av blivande kassör.

Vi diskuterade ett förslag att ha en eller flera kontaktpersoner som kan fungera som samtalspartner i diskussioner mellan tolkförmedllingar och S. A. T. Styrelsen fick i uppdrag av årsmötet att utse en eller två personer till detta uppdrag.

Vi ska verka för att MYH ordnar preparandutbildning inför KK:s auktorisationsprov även när det finns färre än fem anmälda inom ett visst språk.

Glädjande nog var det betydligt fler som deltog i årsmötet denna gång än förra året: 16 personer. Endast en tolk hade valt att resa från en annan del av landet. Före mötet påpekades det från andra delar av landet att det är svårt att resa till Malmö. S. A. T.:s sekreterare Maria svarade då att vi lever i ett avlångt land, och någonstans måste mötet hållas. Inom SFÖ (Sveriges Facköversättarförening) turas man t ex om att ordna årsmötet: vart fjärde år i syd, vart fjärde år i öst, vart fjärde år i väst och vart fjärde år i norra Sverige. Om SAT-medlemmar i någon annan stad vill ordna årsmötet nästa gång är man naturligtvis välkommen att göra det. Kontakta styrelsen i god tid i så fall.

Resultatet av enkäten angående Region Skånes upphandling 2015

Kära kollegor! P g a diverse praktikaliteter har detta resultat inte offentliggjorts förrän nu. Enligt beslut från årsmötet i Malmö den 8 oktober 2016 anslår vi nu sammanställningen här på vår webbplats.

För Sveriges Auktoriserade Tolkar

Maria Gustafsson, sekreterare 2015

Tack för att ni tog er tid och svarade på enkäten!

Enkäten talar sitt tydliga språk:

Auktoriserade tolkar står mer än någonsin enade, och vi är fast beslutna att höja våra röster för att få till stånd bättre arbetsvillkor samt för att ge vårt bidrag till lika god sjukvård för alla patienter – vare sig de talar svenska eller ej.

SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT SOM SKICKADES UT TILL S. A. T.:s MEDLEMMAR

i maj 2015

320 tolkar besvarade enkäten.

Procentsiffrorna har avrundats till heltal.

96 % av respondenterna svarade att de ser fram emot införande av rikstaxa enligt Domstolverkets tolktaxa (nedan kallad ”DV-taxan”) även för tolkning inom sjukvården, och att de i så fall kommer att åta sig/prioritera uppdrag inom sjukvården.

För tolkuppdrag inom sjukvården vill 62 % hellre bli kontaktade direkt av sjukvården istället för av tolkförmedlingar.

45 % av tolkarna tar inte uppdrag från sjukvården p. g. a. för låga arvoden och ersättningsvillkor.

49 % tar uppdrag från sjukvården. 6 % tar inte uppdrag från sjukvården p. g. a. tidsbrist.

67 % anser inte att tolkförmedlingarna använder tolkens kompetens på rätt sätt vid tillsättning av uppdrag inom sjukvården.

90 % anser att tolkförmedlingarna borde bli bättre på att fördela tolkuppdragen på ett optimalt sätt.

95 % av respondenterna anser att tolkanvändaren vid beställning av tolk borde bli bättre på att ställa krav på tolkförmedlingen att det ska vara sjukvårdstolk/auktoriserad tolk.

För att de tolkar som är sjukvårdstolk/auktoriserad tolk ska tacka ja till uppdrag inom vården krävs det högre arvode och bättre villkor, anser 92 % av de tolkar som svarat på enkäten.

Under rådande villkor är endast 10 % intresserade av att bli anställda som tolkar. 65 % anser det helt ointressant att vara anställd p. g. a. villkor (lön och övrigt).

25 % är ointresserade av att vara anställda, men av andra skäl.

47 % funderar på att sluta åta sig uppdrag inom sjukvården.

30 % funderar på att helt sluta arbeta som tolkar.

Av de som funderar på att sluta tolka inom sjukvården och/eller att helt sluta tolka anger 87 % att det beror på de dåliga arvodes- och ersättningsvillkoren, 66 % på att det råder en ”vilda västern”-liknande situation på marknaden, 40 % för att de upplever att deras kompetens inte behövs och 42 % på att både tolken och patienten är i ett underläge.

(Det sammanlagda antalet blir mer än 100 % eftersom man fick ange flera skäl i denna fråga.)

Det är ett känt problem att de flesta tolkuppdrag infaller mellan kl 10 och kl 14. För att öka tillgängligheten på telefontolkar och erbjuda tolkarna fler uppdrag erbjuder tolkförmedlingarna därför tolkarna att logga in som ”akuttillgänglig” via förmedlingens plattform. Detta verkar dock fungera dåligt: 54 % har inte blivit tilldelade ett enda uppdrag under obekväm arbetstid på detta sätt.

73 % av respondenterna upplever inte att deras kompetens efterfrågas och används fullt ut.

81 % av respondenterna är inte fullbokade. Detta är ett tungt vägande skäl till bristen på auktoriserade tolkar: vi kan inte försörja oss på detta, då vi inte är fullbokade och ersättningen är så låg som den är hos de kunder som inte tillämpar DV-taxan.

Endast 22 % känner sig motiverade att höja sin AT-kompetens till ST-kompetens (d. v. s. att genomgå Kammarkollegiets prov för att försöka höja sig från ”allmänt” auktoriserad till sjukvårdsauktoriserad).

* * * * *

I slutet av enkäten fanns det ett fritextfält för egna kommentarer och reflektioner. Vi har valt att återge några berättelser som enligt oss i S. A. T. är signifikativa för hur situationen ser ut. I förekommande fall har vi avidentifierat personlig information som kan röja anonymiteten. Här kan man se en del förklaringar till varför det i vårt land just nu råder en skriande brist på utbildade och auktoriserade tolkar.

Jag är sjukvårdstolk och den enda i mitt språk men prioriteras inte som nummer 1 för att jag inte är tillräckligt tillgänglig för förmedlingen. Det viktigaste är tillgänglighet och inte kompetens enligt dem.

Jag tar bara tolkningar i rätten och hos polisen.

Många klagar på dålig tolkning inom sjukvården.

Jag är både sjukvårdstolk och rättstolk, men tackar oftast nej till sjukvårdsuppdragen (trots att jag är även sjuksköterska och barnmorska) p. g. a. den dåliga betalningen.

Jag är enda auktoriserad arabisk tolk i [namn på svensk medelstor kommun], men tyvärr har sedan 2004/2005 inte alls tolkat inom sjukvården pga försämrat tolkarvode, vilket är mycket synd!

Jag vill tillägga att jag under ca 3 år har arbetat som tolk på heltid, men var tvungen att hitta ett annat arbete och har sedan 2011 varit anställd med fast lön. Min erfarenhet från den tiden är att det enbart var juridiska uppdrag som täckte kostnaden för restiden. Jag ägnade en heltid åt arbete men kunde tjäna max 12 000 i månaden på sjukvårdsuppdrag och annat. Vissa månader var det 3000 kronor. Redan då var jag auktoriserad tolk. Det gick inte att överleva för den lönen.

Jag ångrar mig att jag har satsat på sjukvård och tänker satsa nu på Rättstolkningar istället eftersom det tillämpas DV-taxa där.

Förmedlarna saknar kompetens, tid och intresse för att prioritera kvalité. Det enda de tänker på är att tillsätta uppdragen. Med vem som helst, ej med auktoriserade / speciell kompetens. Jag som är RT/ST har alldeles för lite uppdrag, medan kunder klagar på urusla tolkar.

Det märkliga i min stad [mindre stad i Mellansverige] är att jag nästan aldrig får uppdrag av tolkförmedlingarna trots att jag är den enda som är auktoriserad för arabiska. I stället är det kommunen i [grannkommunen] som alltid insisterar på att jag ska anlitas och då är tolkförmedlingen tvungen att anlita mig[…] Min upplevelse är att min kompetens och existens är något som tolkförmedlingarna gärna döljer för uppdragsgivarna. Är det mer lönsamt för dem att anlita icke-auktoriserade? Det verkar inte bättre. Jag slipper helst förmedlingarna helt och hållet.

Jag är sjukvårdstolk och den enda i turkiska i [stad i södra Sverige] men prioriteras inte p. g. a. att jag inte är tillgänglig till 100% enligt TFV. Chefen har öppet sagt att min kompetens inte spelar någon som helst roll utan TFV prioriterar endast tillgänglighet. Enligt TFV bryr sig inte kunden det minsta om kompetensen utan är nöjda bara det kommer en "tolk". Detta fick jag veta, när jag ifrågasatte. Jag har inga andra möjligheter att få sjukvårdsuppdrag då TFV är den enda förmedling som levererar inom sjukvården.

Så länge jag som auktoriserad tolk utan rättstolkningskompetens får högre arvode vid rättstolkningar än det som en auktoriserad tolk med sjukvårdskompetens får inom sjukvården, väljer jag förstås bort sjukvårdstolkningarna. Jag är nu i läge att kunna göra det, för jag är fullbokad med rättstolkningar. Men även om jag inte vore det skulle jag inte ta sjukvårdstolkningar så länge halvtimmesarvode per telefon gäller, eller restid och bilersättning (och själva tolkningen också förstås) inte betalas med ett acceptabelt belopp.

Jag tvingas att tacka nej till massor av sjukvårdsuppdrag då jag inte kan överleva på ett arvode på 165 kr/timme.

Flera tolkförmedlingar har inte höjt arvodet på åtminstone 8 år.

Vi som har ett udda språk och är frilans måste alltid ha ett annat jobb vid sidan om, och kan inte alltid tolka när vi behövs.

Sjukvårdstolkning har blivit ett sorgligt kapitel när en halvtimmes telefontolkning ersätts med 80 kr. Det är inte bra för någon. Man kan lika gärna arbeta den halvtimmen gratis. En sådan prissättning är inte seriös. Det är en katastrof och jag som auktoriserad tolk och med rättskompetens ser ingen annan utväg än att byta yrke.

Jag är auktoriserad rätts- och sjukvårdstolk i två språk samt auktoriserad tolk i ett tredje språk. På grund av dåliga arvodes- och arbetsvillkor för uppdrag inom sjukvården har jag av principiella skäl avstått från att ta sjukvårdstolkningar. Men så fort det blir bättre villkor så kommer jag att börja ta sjukvårdsuppdrag.

Tolkar betalar drivmedel, trängselskatt och parkering ur egen ficka – med pengar som redan är beskattade och kan sedan inte dra av kostnaderna förrän de överstiger 10 000. Detta innebär att arvodet för sjukvårdsuppdragen är ännu mycket sämre än vad de ser ut på pappret. Dessutom skulle man kunna vinna mycket på bättre samordning både från förmedlingarna och från vårdgivarna. Om en tolk kan tolka 8-8.30 9-10 samt 11-12 på samma sjukhus skulle det bli mycket mer lönt att utföra sådana uppdrag.

Handlingar inför årsmöte i Malmö den 8 okt: Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse 2016