Kära kollegor! P g a diverse praktikaliteter har detta resultat inte offentliggjorts förrän nu. Enligt beslut från årsmötet i Malmö den 8 oktober 2016 anslår vi nu sammanställningen här på vår webbplats. 

För Sveriges Auktoriserade Tolkar

Maria Gustafsson, sekreterare 2015

Tack för att ni tog er tid och svarade på enkäten!

Enkäten talar sitt tydliga språk:

Auktoriserade tolkar står mer än någonsin enade, och vi är fast beslutna att höja våra röster för att få till stånd bättre arbetsvillkor samt för att ge vårt bidrag till lika god sjukvård för alla patienter – vare sig de talar svenska eller ej.

 

SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT SOM SKICKADES UT TILL S. A. T.:s MEDLEMMAR

 

i maj 2015

 

320 tolkar besvarade enkäten.

 

Procentsiffrorna har avrundats till heltal.

 

96 % av respondenterna svarade att de ser fram emot införande av rikstaxa enligt Domstolverkets tolktaxa (nedan kallad ”DV-taxan”) även för tolkning inom sjukvården, och att de i så fall kommer att åta sig/prioritera uppdrag inom sjukvården.

 

För tolkuppdrag inom sjukvården vill 62 % hellre bli kontaktade direkt av sjukvården istället för av tolkförmedlingar.

 

45 % av tolkarna tar inte uppdrag från sjukvården p. g. a. för låga arvoden och ersättningsvillkor.

49 % tar uppdrag från sjukvården. 6 % tar inte uppdrag från sjukvården p. g. a. tidsbrist.

 

67 % anser inte att tolkförmedlingarna använder tolkens kompetens på rätt sätt vid tillsättning av uppdrag inom sjukvården.

 

90 % anser att tolkförmedlingarna borde bli bättre på att fördela tolkuppdragen på ett optimalt sätt.

 

95 % av respondenterna anser att tolkanvändaren vid beställning av tolk borde bli bättre på att ställa krav på tolkförmedlingen att det ska vara sjukvårdstolk/auktoriserad tolk.

 

För att de tolkar som är sjukvårdstolk/auktoriserad tolk ska tacka ja till uppdrag inom vården krävs det högre arvode och bättre villkor, anser 92 % av de tolkar som svarat på enkäten.

 

Under rådande villkor är endast 10 % intresserade av att bli anställda som tolkar. 65 % anser det helt ointressant att vara anställd p. g. a. villkor (lön och övrigt).

25 % är ointresserade av att vara anställda, men av andra skäl.

 

47 % funderar på att sluta åta sig uppdrag inom sjukvården.

 

30 % funderar på att helt sluta arbeta som tolkar.

 

Av de som funderar på att sluta tolka inom sjukvården och/eller att helt sluta tolka anger 87 % att det beror på de dåliga arvodes- och ersättningsvillkoren, 66 % på att det råder en ”vilda västern”-liknande situation på marknaden, 40 % för att de upplever att deras kompetens inte behövs och 42 % på att både tolken och patienten är i ett underläge.

(Det sammanlagda antalet blir mer än 100 % eftersom man fick ange flera skäl i denna fråga.)

 

Det är ett känt problem att de flesta tolkuppdrag infaller mellan kl 10 och kl 14. För att öka tillgängligheten på telefontolkar och erbjuda tolkarna fler uppdrag erbjuder tolkförmedlingarna därför tolkarna att logga in som ”akuttillgänglig” via förmedlingens plattform. Detta verkar dock fungera dåligt: 54 % har inte blivit tilldelade ett enda uppdrag under obekväm arbetstid på detta sätt.

 

73 % av respondenterna upplever inte att deras kompetens efterfrågas och används fullt ut.

 

81 % av respondenterna är inte fullbokade. Detta är ett tungt vägande skäl till bristen på auktoriserade tolkar: vi kan inte försörja oss på detta, då vi inte är fullbokade och ersättningen är så låg som den är hos de kunder som inte tillämpar DV-taxan.

 

Endast 22 % känner sig motiverade att höja sin AT-kompetens till ST-kompetens (d. v. s. att genomgå Kammarkollegiets prov för att försöka höja sig från ”allmänt” auktoriserad till sjukvårdsauktoriserad).

 

* * * * *

 

I slutet av enkäten fanns det ett fritextfält för egna kommentarer och reflektioner. Vi har valt att återge några berättelser som enligt oss i S. A. T. är signifikativa för hur situationen ser ut. I förekommande fall har vi avidentifierat personlig information som kan röja anonymiteten. Här kan man se en del förklaringar till varför det i vårt land just nu råder en skriande brist på utbildade och auktoriserade tolkar.

 

Jag är sjukvårdstolk och den enda i mitt språk men prioriteras inte som nummer 1 för att jag inte är tillräckligt tillgänglig för förmedlingen.  Det viktigaste är tillgänglighet och inte kompetens enligt dem.

 

Jag tar bara tolkningar i rätten och hos polisen.

 

Många klagar på dålig tolkning inom sjukvården.

 

Jag är både sjukvårdstolk och rättstolk, men tackar oftast nej till sjukvårdsuppdragen (trots att jag är även sjuksköterska och barnmorska) p. g. a. den dåliga betalningen.

 

Jag är enda auktoriserad arabisk tolk i [namn på svensk medelstor kommun], men tyvärr har sedan 2004/2005 inte alls tolkat inom sjukvården pga försämrat tolkarvode, vilket är mycket synd!

 

Jag vill tillägga att jag under ca 3 år har arbetat som tolk på heltid, men var tvungen att hitta ett annat arbete och har sedan 2011 varit anställd med fast lön. Min erfarenhet från den tiden är att det enbart var juridiska uppdrag som täckte kostnaden för restiden. Jag ägnade en heltid åt arbete men kunde tjäna max 12 000 i månaden på sjukvårdsuppdrag och annat. Vissa månader var det 3000 kronor. Redan då var jag auktoriserad tolk. Det gick inte att överleva för den lönen.

 

Jag ångrar mig att jag har satsat på sjukvård och tänker satsa nu på Rättstolkningar istället eftersom det tillämpas DV-taxa där.

 

Förmedlarna saknar kompetens, tid och intresse för att prioritera kvalité. Det enda de tänker på är att tillsätta uppdragen. Med vem som helst, ej med auktoriserade / speciell kompetens. Jag som är RT/ST har alldeles för lite uppdrag, medan kunder klagar på urusla tolkar.

 

Det märkliga i min stad [mindre stad i Mellansverige] är att jag nästan aldrig får uppdrag av tolkförmedlingarna trots att jag är den enda som är auktoriserad för arabiska. I stället är det kommunen i [grannkommunen] som alltid insisterar på att jag ska anlitas och då är tolkförmedlingen tvungen att anlita mig[…] Min upplevelse är att min kompetens och existens är något som tolkförmedlingarna gärna döljer för uppdragsgivarna. Är det mer lönsamt för dem att anlita icke-auktoriserade? Det verkar inte bättre. Jag slipper helst förmedlingarna helt och hållet.

 

Jag är sjukvårdstolk och den enda i turkiska i [stad i södra Sverige] men prioriteras inte p. g. a. att jag inte är tillgänglig till 100% enligt TFV. Chefen har öppet sagt att min kompetens inte spelar någon som helst roll utan TFV prioriterar endast tillgänglighet. Enligt TFV bryr sig inte kunden det minsta om kompetensen utan är nöjda bara det kommer en "tolk". Detta fick jag veta, när jag ifrågasatte. Jag har inga andra möjligheter att få sjukvårdsuppdrag då TFV är den enda förmedling som levererar inom sjukvården.

 

Så länge jag som auktoriserad tolk utan rättstolkningskompetens får högre arvode vid rättstolkningar än det som en auktoriserad tolk med sjukvårdskompetens får inom sjukvården, väljer jag förstås bort sjukvårdstolkningarna. Jag är nu i läge att kunna göra det, för jag är fullbokad med rättstolkningar. Men även om jag inte vore det skulle jag inte ta sjukvårdstolkningar så länge halvtimmesarvode per telefon gäller, eller restid och bilersättning (och själva tolkningen också förstås) inte betalas med ett acceptabelt belopp.

 

Jag tvingas att tacka nej till massor av sjukvårdsuppdrag då jag inte kan överleva på ett arvode på 165 kr/timme.

 

Flera tolkförmedlingar har inte höjt arvodet på åtminstone 8 år.

 

Vi som har ett udda språk och är frilans måste alltid ha ett annat jobb vid sidan om, och kan inte alltid tolka när vi behövs.

 

Sjukvårdstolkning har blivit ett sorgligt kapitel när en halvtimmes telefontolkning ersätts med 80 kr. Det är inte bra för någon. Man kan lika gärna arbeta den halvtimmen gratis. En sådan prissättning är inte seriös. Det är en katastrof och jag som auktoriserad tolk och med rättskompetens ser ingen annan utväg än att byta yrke.

 

Jag är auktoriserad rätts- och sjukvårdstolk i två språk samt auktoriserad tolk i ett tredje språk. På grund av dåliga arvodes- och arbetsvillkor för uppdrag inom sjukvården har jag av principiella skäl avstått från att ta sjukvårdstolkningar. Men så fort det blir bättre villkor så kommer jag att börja ta sjukvårdsuppdrag.

 

Tolkar betalar drivmedel, trängselskatt och parkering ur egen ficka – med pengar som redan är beskattade och kan sedan inte dra av kostnaderna förrän de överstiger 10 000. Detta innebär att arvodet för sjukvårdsuppdragen är ännu mycket sämre än vad de ser ut på pappret. Dessutom skulle man kunna vinna mycket på bättre samordning både från förmedlingarna och från vårdgivarna. Om en tolk kan tolka 8-8.30 9-10 samt 11-12 på samma sjukhus skulle det bli mycket mer lönt att utföra sådana uppdrag.