Kategori: Uncategorized

Oktober 2022

Bästa SAT-medlem!

Hösten är här och vi hoppas att du har lagom många uppdrag… inte så många att du drunknar i dem, och inte
så få så du inte kan försörja dig på vårt fantastiska tolkyrke!

Ny leverantör av tolkuppdrag till staten – är de förberedda?
Den 5 oktober hade Shawn Thane från SAT ett möte med Calle Dehqanzai, som är VD för Språkpoolen. Shawn ställde frågan om SP kan hantera volymen när Statens Inköpscentrals (SIC:s) ramavtal träder i kraft. SAT har sett att tidigare leverantörer inte har varit beredda på de stora volymerna. Kommer Språkpoolen t.ex. hinna med större volymer av uppdrag och ändå betala ut arvodet på ett korrekt sätt? SP svarade att de inte har gjort mycket än för att skala upp när det gäller nyanställningar osv, eftersom de väntar på resultatet av överklagandet hos Förvaltningsrätten. SAT uppmanar Språkpoolen att inte vänta för länge med att förbereda sig.

Lämna tillbaka ett uppdrag: Det beror på, tolken ska ha en giltig anledning men t.ex. sjukdom är en giltig anledning. Detta gäller avbokningar mindre än 48 timmar före uppdragets början. För avbokningar mer än 48 timmar före uppdraget, blir det inga problem.

”Expresstolkningar” erbjuds först till en auktoriserad tolk som har angett att de kan ta uppdrag under jourtid. Om tolken inte svarar inom t.ex. 4 ringningar går uppdraget vidare. När det blir notiser genom appen kommer tolken få en minut för att svara. Calle gillar inte ”tolkdirekt”-system, där tolkar rings upp direkt av
beställaren utan förvarning, utan tolkar ska alltid tacka ja eller nej. SP jobbar på ett system där samtalet kommer fram och tolken kan trycka ja eller nej, trycker tolken nej går samtalet till nästa tolk på tur.

SP har ett callcenter i Eskilstuna med 48 tolkar, varav ingen är auktoriserad. De har ett avtal med Arbetsförmedlingen och ett antal kommuner om ”expresstolkningar”.

SP respekterar kompetensordningen. Detta gäller även för uppdrag utanför ramavtal. Calle förstår samhällsnyttan med att möblera om i tolkars scheman för att tillsätta större uppdrag med auktoriserade tolkar.

Strejk för tolkarnas arbetsmiljö i EU-parlamentet – och en varning till dig
Har du också problem med vasst ljud vid distanstolkning? Att helt plötsligt ett barn börjar skrika eller att det helt plötsligt uppstår andra oväntade höga ljud som skär rakt in i dina öron via dina lurar? Våra kollegor som tolkar vid EU-parlamentet har nu tröttnat på detta, och har börjat strejka (vilket de enligt EU:s fördrag är i sin fulla rätt att göra), genom att vägra tolka distansinlägg, d v s uttalanden som görs av ledamöter som ej fysiskt är på plats. De har bett oss att vidarebefordra en varning: om du blir kontaktad av någon från EU som vill att du ska ta ett tolkuppdrag,
så kan det innebära att du tar en stor risk.

Vi kan inte hindra någon av våra medlemmar att ta uppdrag från den ena eller andra aktören, men vi vill att du ska kunna göra ett medvetet val.

Det verkar som att dessa förmedlingar eventuellt mörkar vem man i själva verket jobbar för, i sina förfrågningar. Stor risk föreligger att de inte alltid är tydliga med att det är i Europaparlamentets möten man ska jobba. Dessutom sänds dessa möten på nätet, och ligger kvar efteråt, så man arbetar helt offentligt och alla kan gå
in och lyssna, både i direktsändning och i efterhand.

Villkor – såväl arbetsvillkor som arvode – avviker markant från den nivå som EU-ackrediterade tolkar får. Skolboksexempel på social dumpning, tyvärr. Detta riskerar att utsätta de externa tolkarna för hälsovådligt ljud och andra negativa hälsoeffekter. Det är just hälsoaspekterna som konflikten handlar om.

Strejken gäller alltså ENBART att få rimliga regler på plats för att inte äventyra tolkarnas hörsel och hälsa. Hoppas alla kan känna att det är ett mycket prioriterat mål, och att vi avstår från att bli mer eller mindre omedveten strejkbrytare.

Hur hanterar du problem med ljudet vid distanstolkning? Hör av dig till oss via mejl eller i vår FB-grupp!

Opinionsarbete: SAT var representerat i Almedalen
Tolkarnas och språkföretagarnas situation och roll i samhället diskuterades i år under Almedalsveckan. Natalia Martnell från SAT:s styrelse och Kristian Kåresjö Nelson, ordförande i Sveriges teckenspråkstolkars förening, var på plats för att tillsammans med Linguacoms VD Michael Larsson delta i en paneldebatt om bl.a. arbetsmiljön för frilansande tolkar. Vi tackar Linguacom för detta initiativ och samarbetet och kommer att utarbeta en policydokument för att i god tid informera berörda parter inför upphandlingarna om tolkarnas villkor och önskemål.

SAT går snart in under SFÖ:s paraply
Inspirerade av tolk- och översättarorganisationer i andra länder beslutade Sveriges auktoriserade tolkar och Sveriges facköversättare i början av året att gå samman den 31 december 2022. SFÖ kommer i och med att SAT går in i SFÖ att byta namn. Har du förslag på nytt namn på SFÖ-SAT så skicka oss ett mejl!

Tolkarna är garanterade minst en representant i SFÖ:s styrelse, valberedning, etiknämnd och konferensgrupp. Man kan som medlem starta vilken arbetsgrupp man vill, förutsatt att man har ett tydligt syfte och ett förslag på budget.

Fördelarna med att vara med i SFÖ:

● Auktoriserade tolkar och facköversättare har gemensamma intressen som vi brottas med. Omedvetenheten hos kunder och allmänhet är skrämmande stor: “Varför kan inte du som är från Irak tolka åt en person från Algeriet?” “Varför ska du ha paus nu – du har ju bara tolkat i en timme?” “Varför behöver du mer än ett par timmar på dig att översätta den här texten?” “Varför behövs socialtjänstens utredningar översättas? Det räcker väl med Google Translate?” “Varför behövs det tolk inom sjukvården? Kan inte folk bara lära sig svenska?” Tillsammans får vi en starkare röst för att bilda opinion och förbättra våra villkor.
● SFÖ har ett kansli med en arvoderad verksamhetschef som sköter administrationen
● SFÖ har en lång tradition av att ordna konferenser med matnyttiga föredrag och seminarier för språkmänniskor.
● SFÖ har också en lång tradition av att ordna kurser, seminarier etc.
● Som SFÖ-medlem har du tillgång till juridisk rådgivning samt försäkringar på väg till och från arbetet och rättskyddsförsäkring. Vi arbetar på att du ska få rabatter på Wordfinders utmärkta ordlistor som du kan ha digitalt, och andra rabatter.

…och till slut ett datum att skriva in i kalendern
Den 12-14 maj hålls SFÖ:s årliga konferens, i Umeå. Läs mer på https://sfoe.se/sv/evenemang.

Alla medlemmar är hjärtligt välkomna! Missa inte detta tillfälle att fortbilda dig kring språkfrågor, mingla med kollegor, träffa tolk- och översättningsförmedlare och få inspiration!

Vi önskar dig en fortsatt fin höst!

För SAT:s styrelse

Maria Gustafsson, ordförande för SAT (tillika styrelseledamot i SFÖ)

Ordförande: Maria Gustafsson, Skåne

Sekreterare: Urszula Pacanowska Skogqvist, Stockholm

Ledamot: Ervina Novljakovic, Skåne

Vice ordförande: Shawn Thane, Stockholm

Kassaförvaltare: Basel Al Shannag, Skåne

Ledamot: Alejandra Ezpeleta, Uppsala

Suppleant: Susanne Wihlborg, Skåne

Suppleant: Natalia Martnell, Värmland

Bäste kollegor!

Årsmötet för Sveriges Auktoriserade Tolkar är snart här, och vi hoppas att så många av Er som möjligt kommer att vara med oss den 2022-03-20 kl 13:00 via Zoom. Detta blir mitt sista årsmöte som ordförande, och jag vill tacka Er för förtroendet under de senaste åren. Det är med ett stort mått av vemod som jag nu lämnar över stafettpinnen, men jag måste gå vidare och fokusera på min egen karriär samtidigt som Ni behöver en ordförande som kan ge S.A.T. den tid och engagemang som föreningen behöver.

S.A.T. är också i stort behov av flera engagerade medlemmar. Om Du kan tänka dig ge lite av din tid för att försvara och stärka auktoriserade tolkars ställning på tolkmarknaden, vill jag uppmuntra Dig att snarast möjligt kontakta Diana Kapitanska på valberedningen: dianakapitanska@hotmail.com. Att sitta i styrelsen är inte så tidskrävande eller svårt som många kanske tror, utan man får bidra lite efter egna förutsättningar. Men visst är det bra om vi är flera, och om de som är med i styrelsen är villiga att bidra med lite mer än bara att sitta på styrelsemötena och tycka till. Det är engagemanget som räknas.

Och vi behöver alla engagera oss, om vi vill att tolkning i den offentliga sektorn i Sverige ska ha en framtid som yrke. Statens inköpscentral (den del av Kammarkollegiet som upphandlar tolkförmedlingstjänster) har visat konsekvent att den inte är villig att utöva någon betydelsefull tillsyn över hur tolkar behandlas under dess ramavtal. Senast hänvisades vi uttryckligen till Arbetsmiljöverket i frågor rörande vår rätt till pauser, när en tolkförmedling försökte driva igenom en policy enligt vilken tolkar inte skulle ha möjlighet att få någon form av paus förrän efter fem timmars arbete. Statens inköpscentral konstaterade att detta skulle vara fel, men ville inte reglera frågan mer i detalj eller över huvud taget nämna det i ramavtalet. 

Sådana villkor går givetvis inte att acceptera, och skulle innebära slutet för professionell tolkning i Sverige. Fler problem finns där tolkförmedlingen eller tolkanvändare hittar på olika sätt att ”komma runt” kompetensprincipen, t.ex. i nästkommande ramavtal ges polisen möjlighet att begära en tolk av lägre kompetens och tolkförmedlingen i så fall får inte tillsätta en högre kompetens.

Statens inköpscentrals ramavtal är tongivande och ledande för marknaden: övriga avtal är sämre, inte bättre. Utan ett upptrappat och organiserat försvar av vårt yrke, kommer ersättningen och villkoren för vårt arbete sannolikt att fortsatt försämras lite i taget tills alla professionella aktörer tvingas ut till förmån för outbildade amatörer som bara inte vet bättre, och går med på allt som tolkförmedlingarna och okunniga tolkanvändare önskar. Rättssäkerheten för alla i Sverige som inte till fullo behärskar det svenska språket är redan nu hotad, och riskerar att utplånas helt. Patientsäkerhet lever ännu farligare, som vi alla vet, i takt med att allt färre professionella tolkar tar uppdrag inom sjukvården. Och inom den sociala sfären kommer den som inte behärskar svenska snart inte att kunna kommunicera med myndighetspersoner alls, förutom genom myndighetspersonernas egenhändiga tolkning till engelska. Om den icke-svensktalande också kan lite engelska, förstås.

Den förestående flyktingströmmen från Ukraina har kastat ljus på hur lite Sverige har tänkt på tolkning, hur oförberett landet är. Migrationsverket förväntar sig mellan 27 000 och 200 000 flyktingar från just Ukraina inom de kommande månaderna, enligt en artikel i Svenska Dagbladet i fredags. Många har redan kommit, främst kvinnor med barn. Det fanns så pass många sökanden i torsdags att Migrationsverket i Sundbyberg reagerade genom att bara stänga dörrarna. Och det var nog för oss auktoriserade tolkar ingen överraskning: för att hantera alla dessa ärenden, har Sverige hela 13 utbildade tolkar i ukrainska. Fyra av dessa är auktoriserade, och en enda är rättstolk. Av anledningar som är helt uppenbara för oss i branschen, finns det inga sjukvårdstolkar alls. Om inga förbättringar görs i incitamentet att bli och förbli professionell tolk, står vi nu inför en framtid där många ensamstående mammor inte kommer att kunna kommunicera med skolpersonal i föräldramöten, inte kommer att kunna prata med sociala myndigheter när de behöver hjälp, Inte kommer att kunna prata med polisen när de blir utsatta för brott. De behöver kompetent tolkning, och svenska samhället behöver tolkning för att förmedla sina budskap till dem och förstå till fullo vad de vill säga.

Det svenska samhället behöver höra vad vi auktoriserade tolkar har att säga för att på sikt ha en chans att lösa dessa problem. Styrelsens förslag att S.A.T. ska gå samman med SFÖ, Sveriges facköversättarförening, skulle ge oss mer kraft och tid att arbeta med våra kärnfrågor. Men det kan vi inte göra utan engagerade medlemmar som delar upp arbetet sinsemellan.

Det är min främsta förhoppning att Sveriges auktoriserade tolkar, genom sin branschorganisation S.A.T. och inom en snar framtid kanske som medlemmar i SFÖ, tillsammans kan axla denna börda och bidra till en ljusare framtid för auktoriserade tolkar, för dem i Sverige som inte till fullo behärskar svenska, och även för Sverige.

Med vänliga hälsningar

Shawn Thane, ordförande (utgående), Sveriges Auktoriserade Tolkar

En tolk- och översättarförening för auktoriserade tolkar och etablerade facköversättare?

Styrelsen för SFÖ (Sveriges Facköversättarförening) är intresserad av att skapa en tolksektion, och att låta SAT gå upp i SFÖ.

Det skulle innebära att SAT som enskild förening läggs ner.

Samtalen om detta mellan SAT och SFÖ uppstod för ett par år sedan, har pausats, men återupptogs under 2021.

Vi i nuvarande SAT:s styrelse är positiva till ett samgående, men vi varken kan eller vill genomdriva detta mot medlemmarnas vilja!

Läs mer i bifogade minnesanteckningar och motion.

UPPDATERING EFTER ÅRSMÖTET 2022: SAT:s årsmöte den 20 mars 2022 beslutade att tillstyrka förslaget om att SAT ska upphöra som enskild förening den 31 dec 2022, och istället bli en sektion inom Sveriges Facköversättarförening SFÖ (som i så fall kommer att få ett nytt namn vilket avspeglar att även auktoriserade tolkar kan bli medlemmar).

Observera: för att beslutet ska träda i kraft måste även SFÖ:s årsmöte godkänna förslaget.

”Fler auktoriserade tolkar behövs i brottsutredningar”

Regeringen skjuter till allt större medel till rättsväsendet. Allt fler individer förväntas lagföras, och i en del rättsprocesser behöver såväl poliser som advokater med flera använda tolk. Vi i SAT undrar: Vad gör staten för att säkra tillgången på auktoriserade tolkar?

https://www.dn.se/insandare/fler-auktoriserade-tolkar-behovs-i-brottsutredningar/

Publicerad 2021-09-22

Angående SIC:s upphandling av tolkförmedlingstjänster

Dnr 23.3-12000-20

År 2013 skrev Kammarkollegiet att ”De drygt 1 000 tolkar som har auktorisation i dag täcker inte samhällets behov.” (Larsson, Ivett G. 2013. Tolkning för samhällsbehov. I: Från ett språk till ett annat. Om översättning och Tolkning. Stockholm: Norstedts. S. 82.). Detta var före den stora migrationsvågen 2015. I dag med Talibanernas maktövertagande i Afghanistan och diverse konflikter i övriga världen kan vi knappast förvänta oss ett minskat behov av tolkar i Sverige. Men trots omfattande satsningar och marknadsföring de senaste åren på tolkutbildningar under tillsynen av Myndigheten för yrkeshögskolan har Sverige fortfarande endast drygt 1 000 auktoriserade tolkar. Det är ingen hemlighet varför det är så: under decennier har man konsekvent minskat incitamenten att tolka i den offentliga sektorn i Sverige. Man har hyvlat och hyvlat på tolkarnas arvode under årens gång, genom att bjuda på årliga ökningar som i bästa fall knappt håller jämna steg med inflationen, och ibland inte gör det. Man har förväntat sig att tolkarna gör mer och mer arbete gratis: det finns ett hårdnande klimat mot att betala för förberedelsearbete, som nu ”ingår” i nästan samtliga fall i det förhöjda arvodet för första timmen av varje tolkuppdrag. Denna förhöjning var nog ursprungligen tänkt att vara ett incitament till tolkarna att ta sig an kortare uppdrag, men nu ingår både förberedelser (utom i exceptionella fall) och den första halvtimmens restid. Skillnaden mot en timmes arvode före förhöjningen motsvarar dock endast ca femton minuters arvode. I dag är det tyvärr vanligt att tolkar avböjer kortare bokningar av ekonomiska skäl. Får de inte en längre bokning, måste de tyvärr arbeta på ett annat jobb för att kunna försörja sig.

Utkastet till nästa ramavtal innehåller några förslag som innebär ytterligare dråpslag mot incitamentet att tolka i den offentliga sektorn. Man påstår ibland att det helt enkelt inte finns pengar i statskassan för att betala tolkar bättre. Den årliga kostnaden för tolkning i offentlig sektor har uppskattats till ca 2 miljarder kronor, och det kan låta som mycket pengar. Men Sveriges kommuner och regioner hade ett överskott 2020 på ca 51 miljarder kronor, d. v. s. hela 25,5 gånger den totala marknaden för all tolkning i offentlig sektor i Sveriges rike. I onsdags morse hörde vi vid en presskonferens att regeringen tänker ge ett tillskott på 2,5 miljarder kronor till polisväsendet 2022. Men hur ska polisen kunna bedriva fler utredningar, med bibehållen hög kvalité, om de har tillgång till exakt samma antal auktoriserade tolkar? Pengar finns tydligen i statskassan, men viljan saknas. Det är dock dags att satsa på auktoriserade tolkar, att erbjuda dem bättre incitament så att de kan bli fler. Och om Statens inköpscentral inte kan eller inte vill göra incitamenten större, kan de i alla fall undvika att göra arbetsvillkoren sämre.

Vi på Sveriges Auktoriserade Tolkar hoppas att Statens inköpscentral noga vill läsa våra kommentarer och justera sitt utkast till ramavtal därefter. Det är för sent att undvika en kris i branschen, men man kan välja om man vill gjuta olja på vågorna, eller gjuta olja på elden.

Med vänlig hälsning

För SAT

Shawn Thane, ordförande