Varning för förfrågningar om tolkning för EU-parlamentet

Bästa kollegor!

Vi beklagar att vi måste besvära Er igen med dåliga nyheter så kort efter Ni fick senaste nyhetsbrevet, men detta är akut och vi vill att Ni ska kunna göra välinformerade val.

EU-parlamentets tolkar har gått ut i strejk pga nya regler som skulle permanenta och till och med förvärra arbetsvillkor i förhållande till distanstolkning som antogs ”tillfälligt” under pandemin. Dessa arbetsvillkor har redan resulterat i hörselskador hos 100 av Parlamentets 273 anställda tolkar.

EU-parlamentet letar nu strejkbrytare för distanstolkningsuppdrag genom olika plattformer eller tolkförmedlingar, kanske till och med utan hänsyn till tolkarnas kompetenser eller erfarenhet av simultantolkning och EU:s terminologi. Sannolikt berättar de inte ens att uppdraget gäller EU-parlamentet överhuvudtaget förrän det blir för sent.

I Kammarkollegiets tolkföreskrifter (17§ KAMFS 2021:2) står det att ”En auktoriserad tolk ska, innan denna åtar sig eller fullföljer ett uppdrag, noggrant överväga om denna är lämplig att utföra uppdraget. Tolken ska avsäga sig uppdraget om denna inte är kompetent att utföra det på ett tillfredsställande sätt eller om denna av annan anledning är olämplig för uppdraget.”

När man distanstolkar för EU-parlamentet har man ingen möjlighet att avbryta uppdraget om det skulle visa sig överstiga ens förmåga, om man inte har tagit emot erforderliga underlag, osv. Mötena direktsänds ofta i nätet, inklusive tolkning. Tolkar har inte någon möjlighet att avbryta talaren, eller be om upprepningar eller förtydliganden.

Dessa uppdrag är ofta ytterst krävande och extremt tekniska. Den som tar sig an ett uppdrag under rådande villkor riskerar att hamna i konflikt med 17§ KAMFS 2021:2. En misslyckad tolkning kan dessutom vara tillgänglig på EU:s webbarkiv under många år.

Tolken riskerar också hörselskador och bidrar till att ohälsosamma och ohållbara arbetsvillkor aldrig återgår till en acceptabel standard.

Visserligen tar varje frilansare sina egna beslut, men vi på  Sveriges Auktoriserade Tolkar uppmuntrar Er att tänka på allas vår framtid och stödja våra strejkande kollegor.

Mer finns att läsa i det bifogade brevet från våra kollegor vid EU (text på engelska).

Med vänliga hälsningar

Styrelsen, Sveriges Auktoriserade Tolkar

Årsmöte 20 mars 2022 – Ny styrelse!

Ordförande: Maria Gustafsson, Skåne
Sekreterare: Urszula Pacanowska Skogqvist, Stockholm
Ledamot: Ervina Novljakovic, Skåne
Vice ordförande: Shawn Thane, Stockholm
Kassaförvaltare: Basel Al Shannag, Skåne
Ledamot: Alejandra Ezpeleta, Uppsala
Suppleant: Susanne Wihlborg, Skåne
Suppleant: Natalia Martnell, Värmland

Avskedsbrev från utgående ordförande

Bäste kollegor!

Årsmötet för Sveriges Auktoriserade Tolkar är snart här, och vi hoppas att så många av Er som möjligt kommer att vara med oss den 2022-03-20 kl 13:00 via Zoom. Detta blir mitt sista årsmöte som ordförande, och jag vill tacka Er för förtroendet under de senaste åren. Det är med ett stort mått av vemod som jag nu lämnar över stafettpinnen, men jag måste gå vidare och fokusera på min egen karriär samtidigt som Ni behöver en ordförande som kan ge S.A.T. den tid och engagemang som föreningen behöver.

S.A.T. är också i stort behov av flera engagerade medlemmar. Om Du kan tänka dig ge lite av din tid för att försvara och stärka auktoriserade tolkars ställning på tolkmarknaden, vill jag uppmuntra Dig att snarast möjligt kontakta Diana Kapitanska på valberedningen: dianakapitanska@hotmail.com. Att sitta i styrelsen är inte så tidskrävande eller svårt som många kanske tror, utan man får bidra lite efter egna förutsättningar. Men visst är det bra om vi är flera, och om de som är med i styrelsen är villiga att bidra med lite mer än bara att sitta på styrelsemötena och tycka till. Det är engagemanget som räknas.

Och vi behöver alla engagera oss, om vi vill att tolkning i den offentliga sektorn i Sverige ska ha en framtid som yrke. Statens inköpscentral (den del av Kammarkollegiet som upphandlar tolkförmedlingstjänster) har visat konsekvent att den inte är villig att utöva någon betydelsefull tillsyn över hur tolkar behandlas under dess ramavtal. Senast hänvisades vi uttryckligen till Arbetsmiljöverket i frågor rörande vår rätt till pauser, när en tolkförmedling försökte driva igenom en policy enligt vilken tolkar inte skulle ha möjlighet att få någon form av paus förrän efter fem timmars arbete. Statens inköpscentral konstaterade att detta skulle vara fel, men ville inte reglera frågan mer i detalj eller över huvud taget nämna det i ramavtalet. 

Sådana villkor går givetvis inte att acceptera, och skulle innebära slutet för professionell tolkning i Sverige. Fler problem finns där tolkförmedlingen eller tolkanvändare hittar på olika sätt att ”komma runt” kompetensprincipen, t.ex. i nästkommande ramavtal ges polisen möjlighet att begära en tolk av lägre kompetens och tolkförmedlingen i så fall får inte tillsätta en högre kompetens.

Statens inköpscentrals ramavtal är tongivande och ledande för marknaden: övriga avtal är sämre, inte bättre. Utan ett upptrappat och organiserat försvar av vårt yrke, kommer ersättningen och villkoren för vårt arbete sannolikt att fortsatt försämras lite i taget tills alla professionella aktörer tvingas ut till förmån för outbildade amatörer som bara inte vet bättre, och går med på allt som tolkförmedlingarna och okunniga tolkanvändare önskar. Rättssäkerheten för alla i Sverige som inte till fullo behärskar det svenska språket är redan nu hotad, och riskerar att utplånas helt. Patientsäkerhet lever ännu farligare, som vi alla vet, i takt med att allt färre professionella tolkar tar uppdrag inom sjukvården. Och inom den sociala sfären kommer den som inte behärskar svenska snart inte att kunna kommunicera med myndighetspersoner alls, förutom genom myndighetspersonernas egenhändiga tolkning till engelska. Om den icke-svensktalande också kan lite engelska, förstås.

Den förestående flyktingströmmen från Ukraina har kastat ljus på hur lite Sverige har tänkt på tolkning, hur oförberett landet är. Migrationsverket förväntar sig mellan 27 000 och 200 000 flyktingar från just Ukraina inom de kommande månaderna, enligt en artikel i Svenska Dagbladet i fredags. Många har redan kommit, främst kvinnor med barn. Det fanns så pass många sökanden i torsdags att Migrationsverket i Sundbyberg reagerade genom att bara stänga dörrarna. Och det var nog för oss auktoriserade tolkar ingen överraskning: för att hantera alla dessa ärenden, har Sverige hela 13 utbildade tolkar i ukrainska. Fyra av dessa är auktoriserade, och en enda är rättstolk. Av anledningar som är helt uppenbara för oss i branschen, finns det inga sjukvårdstolkar alls. Om inga förbättringar görs i incitamentet att bli och förbli professionell tolk, står vi nu inför en framtid där många ensamstående mammor inte kommer att kunna kommunicera med skolpersonal i föräldramöten, inte kommer att kunna prata med sociala myndigheter när de behöver hjälp, Inte kommer att kunna prata med polisen när de blir utsatta för brott. De behöver kompetent tolkning, och svenska samhället behöver tolkning för att förmedla sina budskap till dem och förstå till fullo vad de vill säga.

Det svenska samhället behöver höra vad vi auktoriserade tolkar har att säga för att på sikt ha en chans att lösa dessa problem. Styrelsens förslag att S.A.T. ska gå samman med SFÖ, Sveriges facköversättarförening, skulle ge oss mer kraft och tid att arbeta med våra kärnfrågor. Men det kan vi inte göra utan engagerade medlemmar som delar upp arbetet sinsemellan.

Det är min främsta förhoppning att Sveriges auktoriserade tolkar, genom sin branschorganisation S.A.T. och inom en snar framtid kanske som medlemmar i SFÖ, tillsammans kan axla denna börda och bidra till en ljusare framtid för auktoriserade tolkar, för dem i Sverige som inte till fullo behärskar svenska, och även för Sverige.

Med vänliga hälsningar

Shawn Thane, ordförande (utgående), Sveriges Auktoriserade Tolkar

SAT + SFÖ = en och samma förening?

En tolk- och översättarförening för auktoriserade tolkar och etablerade facköversättare?

Styrelsen för SFÖ (Sveriges Facköversättarförening) är intresserad av att skapa en tolksektion, och att låta SAT gå upp i SFÖ.

Det skulle innebära att SAT som enskild förening läggs ner.

Samtalen om detta mellan SAT och SFÖ uppstod för ett par år sedan, har pausats, men återupptogs under 2021.

Vi i nuvarande SAT:s styrelse är positiva till ett samgående, men vi varken kan eller vill genomdriva detta mot medlemmarnas vilja!

Läs mer i bifogade minnesanteckningar och motion.

UPPDATERING EFTER ÅRSMÖTET 2022: SAT:s årsmöte den 20 mars 2022 beslutade att tillstyrka förslaget om att SAT ska upphöra som enskild förening den 31 dec 2022, och istället bli en sektion inom Sveriges Facköversättarförening SFÖ (som i så fall kommer att få ett nytt namn vilket avspeglar att även auktoriserade tolkar kan bli medlemmar).

Observera: för att beslutet ska träda i kraft måste även SFÖ:s årsmöte godkänna förslaget.

Insändare från SAT publicerad i DN

”Fler auktoriserade tolkar behövs i brottsutredningar”

Regeringen skjuter till allt större medel till rättsväsendet. Allt fler individer förväntas lagföras, och i en del rättsprocesser behöver såväl poliser som advokater med flera använda tolk. Vi i SAT undrar: Vad gör staten för att säkra tillgången på auktoriserade tolkar?

https://www.dn.se/insandare/fler-auktoriserade-tolkar-behovs-i-brottsutredningar/

Publicerad 2021-09-22

Öppet brev till Statens inköpscentral från SAT – Sveriges Auktoriserade Tolkar

Angående SIC:s upphandling av tolkförmedlingstjänster

Dnr 23.3-12000-20

År 2013 skrev Kammarkollegiet att ”De drygt 1 000 tolkar som har auktorisation i dag täcker inte samhällets behov.” (Larsson, Ivett G. 2013. Tolkning för samhällsbehov. I: Från ett språk till ett annat. Om översättning och Tolkning. Stockholm: Norstedts. S. 82.). Detta var före den stora migrationsvågen 2015. I dag med Talibanernas maktövertagande i Afghanistan och diverse konflikter i övriga världen kan vi knappast förvänta oss ett minskat behov av tolkar i Sverige. Men trots omfattande satsningar och marknadsföring de senaste åren på tolkutbildningar under tillsynen av Myndigheten för yrkeshögskolan har Sverige fortfarande endast drygt 1 000 auktoriserade tolkar. Det är ingen hemlighet varför det är så: under decennier har man konsekvent minskat incitamenten att tolka i den offentliga sektorn i Sverige. Man har hyvlat och hyvlat på tolkarnas arvode under årens gång, genom att bjuda på årliga ökningar som i bästa fall knappt håller jämna steg med inflationen, och ibland inte gör det. Man har förväntat sig att tolkarna gör mer och mer arbete gratis: det finns ett hårdnande klimat mot att betala för förberedelsearbete, som nu ”ingår” i nästan samtliga fall i det förhöjda arvodet för första timmen av varje tolkuppdrag. Denna förhöjning var nog ursprungligen tänkt att vara ett incitament till tolkarna att ta sig an kortare uppdrag, men nu ingår både förberedelser (utom i exceptionella fall) och den första halvtimmens restid. Skillnaden mot en timmes arvode före förhöjningen motsvarar dock endast ca femton minuters arvode. I dag är det tyvärr vanligt att tolkar avböjer kortare bokningar av ekonomiska skäl. Får de inte en längre bokning, måste de tyvärr arbeta på ett annat jobb för att kunna försörja sig.

Utkastet till nästa ramavtal innehåller några förslag som innebär ytterligare dråpslag mot incitamentet att tolka i den offentliga sektorn. Man påstår ibland att det helt enkelt inte finns pengar i statskassan för att betala tolkar bättre. Den årliga kostnaden för tolkning i offentlig sektor har uppskattats till ca 2 miljarder kronor, och det kan låta som mycket pengar. Men Sveriges kommuner och regioner hade ett överskott 2020 på ca 51 miljarder kronor, d. v. s. hela 25,5 gånger den totala marknaden för all tolkning i offentlig sektor i Sveriges rike. I onsdags morse hörde vi vid en presskonferens att regeringen tänker ge ett tillskott på 2,5 miljarder kronor till polisväsendet 2022. Men hur ska polisen kunna bedriva fler utredningar, med bibehållen hög kvalité, om de har tillgång till exakt samma antal auktoriserade tolkar? Pengar finns tydligen i statskassan, men viljan saknas. Det är dock dags att satsa på auktoriserade tolkar, att erbjuda dem bättre incitament så att de kan bli fler. Och om Statens inköpscentral inte kan eller inte vill göra incitamenten större, kan de i alla fall undvika att göra arbetsvillkoren sämre.

Vi på Sveriges Auktoriserade Tolkar hoppas att Statens inköpscentral noga vill läsa våra kommentarer och justera sitt utkast till ramavtal därefter. Det är för sent att undvika en kris i branschen, men man kan välja om man vill gjuta olja på vågorna, eller gjuta olja på elden.

Med vänlig hälsning

För SAT

Shawn Thane, ordförande

Policybrev: medhörning och andra situationer där tolken riskerar att bli inlåst ensam med en tolkanvändare

Bästa kollegor!
Det finns ett återkommande problem med domare som vill låsa in en tolk ensam med en tilltalad vid medhörning. Detta gör tolkningen omöjlig, eftersom man inte kan höra tillräckligt bra genom högtalarna i medhörningsrummet och inte kan kommunicera med salen när man har missat något. Men långt viktigare är att detta äventyrar tolkens säkerhet helt i onödan. Vi får aldrig slarva med personsäkerhet. Detta är en allvarlig arbetsmiljoproblem och en helt oacceptabel säkerhetsrisk. Jag talade med en medlem som tog upp problemet med mig häromdagen: hon hade nyligen varit med om ett allvarligt tillbud där hon råkade ut för detta med en tilltalad som strax därefter blev utåtagerande och behövde tas om hand av vakterna. Jag vill be samtliga kollegor att tänka på att ingen tolk någonsin ska sitta ensam i ett låst utrymme med en tolkanvändare. Detta är och har länge varit Sveriges Auktoriserade Tolkars officiella inställning i frågan, och vi gör inga undantag. Även om du själv inte tror att det kommer bli en hotfull situation just då, ska du aldrig någonsin gå med på det. Man vet aldrig när det kommer att sluta illa, och vi kan inte ta risken. Vid medhörning ska tolken stanna kvar i salen och tolka konsekutivt via salens ljudsystem. Även i andra sammanhang ska tolken undvika att vara ensam med en tolkanvändare, och aldrig någonsin vara ensam med någon i ett låst utrymme. Om slutanvändaren inte vill visa förståelse för denna policy, får ni hänvisa dem till S.A.T. samtidigt som ni fortsätter att avböja vänligen men bestämt.

Med vänliga hälsningar
Shawn Thane
Ordförande, Sveriges Auktoriserade Tolkar

Tolkutbildningar hösttermin 2021

Den 2021-04-15 är sista dagen för att anmäla sig till höstens tolkutbildningar på universitet.

Genom Tolk- och översättarinstitutet finns en konferenstolkutbildning i vid Stockholms universitet för er som tolkar mellan svenska och engelska, samt för er som också tolkar franska eller tyska. Notera att kursen att på masternivå:
https://www.tolk.su.se/utbildning/våra-utbildningar/avancerad-nivå/tolkning/konferenstolkutbildning-an-ht21-1.256072

Man kan också läsa Tolkning i offentlig sektor vid Lunds universitet med inriktning mot arabiska, dari, persiska, eller somaliska. Denna kurs ges vid grundnivå, dvs att man inte redan behöver ha något universitetsexamen för att ansöka: https://www.sol.lu.se/utbildning/utbildningsutbud/flersprakighet/tolkning

Verksamhetsberättelse 2020

Kontakter med tolkförmedlingar samt Kammarkollegiet och andra upphandlande myndigheter upptog en stor del av styrelsens tid under 2020.

Vi jobbar på för att kontakttolkning alltid ska ske under goda och rättssäkra villkor, såväl för tolkanvändaren och patienten/klienten som för samhället i stort.

Vad arbetade S. A. T. med under 2020, rent konkret? Läs i den bifogade filen!