Bäste kollegor!
Årsmötet för Sveriges Auktoriserade Tolkar är snart här, och vi hoppas att så många av Er som möjligt kommer att vara med oss den 2022-03-20 kl 13:00 via Zoom. Detta blir mitt sista årsmöte som ordförande, och jag vill tacka Er för förtroendet under de senaste åren. Det är med ett stort mått av vemod som jag nu lämnar över stafettpinnen, men jag måste gå vidare och fokusera på min egen karriär samtidigt som Ni behöver en ordförande som kan ge S.A.T. den tid och engagemang som föreningen behöver.
S.A.T. är också i stort behov av flera engagerade medlemmar. Om Du kan tänka dig ge lite av din tid för att försvara och stärka auktoriserade tolkars ställning på tolkmarknaden, vill jag uppmuntra Dig att snarast möjligt kontakta Diana Kapitanska på valberedningen: dianakapitanska@hotmail.com. Att sitta i styrelsen är inte så tidskrävande eller svårt som många kanske tror, utan man får bidra lite efter egna förutsättningar. Men visst är det bra om vi är flera, och om de som är med i styrelsen är villiga att bidra med lite mer än bara att sitta på styrelsemötena och tycka till. Det är engagemanget som räknas.
Och vi behöver alla engagera oss, om vi vill att tolkning i den offentliga sektorn i Sverige ska ha en framtid som yrke. Statens inköpscentral (den del av Kammarkollegiet som upphandlar tolkförmedlingstjänster) har visat konsekvent att den inte är villig att utöva någon betydelsefull tillsyn över hur tolkar behandlas under dess ramavtal. Senast hänvisades vi uttryckligen till Arbetsmiljöverket i frågor rörande vår rätt till pauser, när en tolkförmedling försökte driva igenom en policy enligt vilken tolkar inte skulle ha möjlighet att få någon form av paus förrän efter fem timmars arbete. Statens inköpscentral konstaterade att detta skulle vara fel, men ville inte reglera frågan mer i detalj eller över huvud taget nämna det i ramavtalet.
Sådana villkor går givetvis inte att acceptera, och skulle innebära slutet för professionell tolkning i Sverige. Fler problem finns där tolkförmedlingen eller tolkanvändare hittar på olika sätt att ”komma runt” kompetensprincipen, t.ex. i nästkommande ramavtal ges polisen möjlighet att begära en tolk av lägre kompetens och tolkförmedlingen i så fall får inte tillsätta en högre kompetens.
Statens inköpscentrals ramavtal är tongivande och ledande för marknaden: övriga avtal är sämre, inte bättre. Utan ett upptrappat och organiserat försvar av vårt yrke, kommer ersättningen och villkoren för vårt arbete sannolikt att fortsatt försämras lite i taget tills alla professionella aktörer tvingas ut till förmån för outbildade amatörer som bara inte vet bättre, och går med på allt som tolkförmedlingarna och okunniga tolkanvändare önskar. Rättssäkerheten för alla i Sverige som inte till fullo behärskar det svenska språket är redan nu hotad, och riskerar att utplånas helt. Patientsäkerhet lever ännu farligare, som vi alla vet, i takt med att allt färre professionella tolkar tar uppdrag inom sjukvården. Och inom den sociala sfären kommer den som inte behärskar svenska snart inte att kunna kommunicera med myndighetspersoner alls, förutom genom myndighetspersonernas egenhändiga tolkning till engelska. Om den icke-svensktalande också kan lite engelska, förstås.
Den förestående flyktingströmmen från Ukraina har kastat ljus på hur lite Sverige har tänkt på tolkning, hur oförberett landet är. Migrationsverket förväntar sig mellan 27 000 och 200 000 flyktingar från just Ukraina inom de kommande månaderna, enligt en artikel i Svenska Dagbladet i fredags. Många har redan kommit, främst kvinnor med barn. Det fanns så pass många sökanden i torsdags att Migrationsverket i Sundbyberg reagerade genom att bara stänga dörrarna. Och det var nog för oss auktoriserade tolkar ingen överraskning: för att hantera alla dessa ärenden, har Sverige hela 13 utbildade tolkar i ukrainska. Fyra av dessa är auktoriserade, och en enda är rättstolk. Av anledningar som är helt uppenbara för oss i branschen, finns det inga sjukvårdstolkar alls. Om inga förbättringar görs i incitamentet att bli och förbli professionell tolk, står vi nu inför en framtid där många ensamstående mammor inte kommer att kunna kommunicera med skolpersonal i föräldramöten, inte kommer att kunna prata med sociala myndigheter när de behöver hjälp, Inte kommer att kunna prata med polisen när de blir utsatta för brott. De behöver kompetent tolkning, och svenska samhället behöver tolkning för att förmedla sina budskap till dem och förstå till fullo vad de vill säga.
Det svenska samhället behöver höra vad vi auktoriserade tolkar har att säga för att på sikt ha en chans att lösa dessa problem. Styrelsens förslag att S.A.T. ska gå samman med SFÖ, Sveriges facköversättarförening, skulle ge oss mer kraft och tid att arbeta med våra kärnfrågor. Men det kan vi inte göra utan engagerade medlemmar som delar upp arbetet sinsemellan.
Det är min främsta förhoppning att Sveriges auktoriserade tolkar, genom sin branschorganisation S.A.T. och inom en snar framtid kanske som medlemmar i SFÖ, tillsammans kan axla denna börda och bidra till en ljusare framtid för auktoriserade tolkar, för dem i Sverige som inte till fullo behärskar svenska, och även för Sverige.
Med vänliga hälsningar
Shawn Thane, ordförande (utgående), Sveriges Auktoriserade Tolkar