Remissvar från SAT till Tolkutredningen

REMISSVAR från Sveriges Auktoriserade Tolkar
Att förstå och bli förstådd – ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk
SOU 2018:83

1. Angående förslaget om att förstatliga tolkförmedlingen, eller i vart fall införa någon form av statlig tolkportal

Vi inom SAT håller med utredningen om att det behövs ett bättre sätt att hantera avvikelser, stötta tolkar på olika sätt, och erbjuda stödsamtal/handledning efter påfrestande tolkningar. Vi har svårt att uttala oss om huruvida lösningen på detta är att förstatliga tolkförmedlingen. Bland våra medlemmar råder det delade meningar om vem som ska hålla i själva tolkförmedlandet: staten eller privata (i några fall kommunala) tolkförmedlingar.
Några av oss är tillräckligt gamla för att ha tolkat på den tiden som tolkförmedlingen sköttes av kommunerna. På den tiden fick vi bättre stöttning, bättre handledning och ett bättre bemötande än vad som sker nu. Tolkförmedlarna var mer professionella, hade t ex ofta själva arbetat som tolkar, och hade djupare kunskaper om branschen och villkoren för tolkar. Nuförtiden är en genomsnittlig tolkförmedlare i bästa fall en person med korrekt bemötande av tolken, samt med någon kunskap om yrket.
Vi anser att en enhetlig rikstäckande tolktaxa bör införas, för att undvika att kvalificerade tolkar enbart tar uppdrag inom de avtal som ersätts enligt Domstolsverkets taxa. Dock vill vi påpeka att arvodet i Domstolsverkets tolktaxa är artificiellt lågt: det har satts av en ”kund” som betraktar sig själv i det närmast som en monopolsköpare som kan diktera sina egna priser. Detta är emellertid inte sant, då tolkar kan välja att lämna yrket och eller i vissa fall verka på en privat eller internationell marknad där arvodet är två till tre gånger högre än vad Domstolsverket erbjuder. Domstolsverkets nuvarande taxa måste därför ses som ett golv för vad som kan accepteras som ett rimligt tolkarvode, och inte ett tak, om vi vill förbättra tillgången till tolkar i offentlig sektor.

2. Angående förslaget om skärpt tillsyn
Vi inom SAT håller med om att det behövs en bättre tillsyn. Tillsynen är en fråga som vi hela tiden kommer tillbaka till, eftersom det finns så mycket som behöver förbättras. Då menar vi tillsyn över såväl auktoriserade som icke auktoriserade tolkar, samt såväl tolkförmedlare som tolkbeställare/tolkanvändare.
Det mest flagranta missförhållandet som borde bli föremål för en regelmässig och effektiv tillsyn är enligt oss att tolkuppdrag inte tillsätts med högsta tillgängliga kompetens. Våra medlemmar har försett oss med otaliga exempel på att kompetensprincipen (i första hand RT/ST, i andra hand AT o s v) frångås. Exempelvis följer inte landets tingsrätter JK:s beslut som fastställde prioriteringsordningen RT – AT – UT.
Andra myndigheter, såsom Migrationsverket och Arbetsförmedlingen, har en uttalad policy om att avropa de billigaste tolkarna i många ärenden. Detta kan vid en första anblick hålla ner kostnaderna för tolkning, men följdkostnaderna för samhället blir skyhöga för utredningar som måste göras om på grund av undermålig tolkning, felaktiga beslut som överklagas i onödan, ökade vårdkostnader till följd av vårdskador efter missförstånd mellan sjukvårdspersonal, bidragsfusk som inte upptäcks, o s v. Listan kan göra lång över vad som kan gå fel när myndighetspersoner inte kan förmedla information eller inhämta information på ett riktigt sätt. Och man kan inte ens sätta ett pris på den skada som görs utifrån det mänskliga perspektivet när en patient skadas i vården, eller en asylsökande utvisas på oriktiga grunder och möter en säker död.
Vi misstänker, men kan inte bevisa, att detta sker av kostnadsskäl, kanske även på grund av okunskap. Enligt våra erfarenheter är det ytterst få kunder som ens överväger möjligheten att boka in datum och klockslag för domstolsförhandlingar et cetera efter tillgången på kvalificerade tolkar.
Ett annat missförhållande som tolkar inte är så villiga att prata högt om är att man tyvärr som tolk riskerar att bli ”svartlistad” av en tolkförmedling på oklara grunder. En stor rädsla för repressalier från förmedlingarna finns i en del tolkgrupper, och man är därför rädd att påpeka missförhållanden vilka innebär avsteg från God tolksed, som t ex att tolken inte får lov [sic!] att tolka allt som sägs. Vi ser därför fram emot att endast Kammarkollegiet eller annan lämplig och kunnig myndighet ska utöva tillsyn över tolkarna, på ett transparent och rättssäkert sätt.
Vi delar utredningens beskrivning och analys av problembilden, och vi ger därför ingen ytterligare motivering till varför vi är positiva till en skärpt tillsyn.

3. Angående tydligare kompetenskrav
Se vårt svar under punkt 2. Det är ingenting annat än en skandal att kunderna inte får auktoriserad tolk till uppdrag när sådan finns att tillgå inom rimligt geografiskt avstånd. Om kompetenskraven blir tydligare kommer man lättare att förverkliga utredningens skrivning: ”Offentlig sektor […] använder befintliga tolkresurser mer flexibelt och effektivt”, eftersom man slipper göra om förhör, läkarundersökningar och rättegångar p g a undermålig tolkning.
Vilka är incitamenten för tolkförmedlingar att tillhandahålla högsta tillgängliga tolkkompetens? Som det är nu så får förmedlingen nästan samma förmedlingsavgift för att förmedla en UT som för att förmedla en AT eller RT. Man borde se över möjligheten att differentiera dessa ersättningar mycket mer, som ytterligare ett sätt att få bort oskicket med att tillhandahålla icke auktoriserade tolkar trots att auktoriserad finns att tillgå inom rimligt geografiskt avstånd.
Den som inte är auktoriserad eller utbildad tolk bör inte kunna kalla sig tolk. De bör heta språkhjälpare, språkassistenter eller liknande.

4. Angående förslaget att ”Tolkyrket värderas och professionaliseras, vilket på sikt även leder till mer traditionella partsförhållanden, förbättrad arbetsmiljö, högre sysselsättningsgrad och stabilare situation på arbetsmarknaden för tolkar”.
Vi delar utredningens beskrivning och analys av problembilden och säger helt enkelt att detta låter bra. Vi hänvisar till vårt svar under punkt 1.
Dock erbjuder utredningen få konkreta förslag på hur man kan åstadkomma detta, förutom att i framtiden anställa tolkar i statens regi eller att kräva en genomgången högskoleutbildning i området för att kunna bli auktoriserad tolk.
Detta ser vi som problematiskt, eftersom många svenska myndigheter i nuläget till och med verkar vidta aktiva åtgärder för att motverka en möjlig förbättring av tolkarnas status eller yrkesstolthet. Ett exempel är att de flesta domstolar i landet i dagsläget tillämpar samma sorts säkerhetskontroll gentemot auktoriserade tolkar vid inpassering i domstolsbyggnaden som de gör gentemot allmänheten. Detta trots att auktoriserade tolkar har genomgått en redbarhetsprövning genom Kammarkollegiets försorg, och kan få Kammarkollegiets behörighetskort som de enkelt kan visa upp för säkerhetspersonal vid inpassering. Vilka tillkortakommanden det kan finnas som gör att Kammarkollegiets redbarhetsprövning inte anses likvärdig den säkerhetsprövning som domstolen gör för sina egna anställda, om det nu görs, framgår inte. Dessa riktlinjer kostar staten mycket pengar helt i onödan, eftersom tolkar måste komma med mer tidsmarginal än de annars skulle göra för att hinna igenom säkerhetskontrollen, och i många fall köa, före uppdraget. Detta blir spilltid som staten måste ersätta.
Det är också ett faktum att många av våra kollegor känner sig kränkta och diskriminerade av policyn med säkerhetskontroll även för auktoriserade tolkar. Situationen skulle vara en annan om alla som skulle komma in i domstolsbyggnaden gick igenom samma sorts säkerhetskontroll. Men det finns undantag för de ”finare” yrkena. Många auktoriserade tolkar känner, när en sommarnotarie går in i domstolen genom personalingången utan den minsta säkerhetskontroll, men en auktoriserad tolk med mångårig erfarenhet vid samma domstol kontrolleras på samma sätt som helt okända personer från allmänheten, att det främsta syftet med säkerhetskontrollen är att göra skillnad på folk och folk.
Fler exempel finns, där tolkar som till exempel hänvisar till Justitiekanslerns beslut 4970-08-21 och 3535-13-21 för att försöka få ut handlingar inför ett sammanträde till och med kan nekas tillgång till offentliga handlingar eller bemötas av total tystnad från rättens sida, och se sig tvungna att avsäga sig uppdraget för att de helt enkelt inte kan säkerställa att målet inte kräver någon sorts speciell kunskap som de inte besitter.
Vi behöver nog inte understryka hur upprepade svårigheter av denna sort kan slå mot arbetslusten hos våra kollegor. Om staten på allvar vill värdera och professionalisera tolkyrket, kunde en bra startpunkt vara att genom lag frånta domstolar möjligheten att neka auktoriserade tolkar tillgång till handlingar i mål där de har i uppdrag att arbeta, samt att genom lag undanta domstolar möjligheten att underställa auktoriserade tolkar i tjänst som kan uppvisa Kammarkollegiets behörighetskort en säkerhetskontroll som inte gäller för samtliga tjänstgörande vid domstolen.

5. Angående förslaget att auktorisation fr o m år 2024 ska förutsätta godkänd utbildning till tolk
Tanken är god, och vi välkomnar den intention som genomsyrar utredningens betänkande, att höja den allmänna kompetensnivån hos tolkar. Dock ställer vi oss frågande till detta förslag, eftersom:
– Är det realistiskt att kunna anordna utbildningar också i föga frekventa tolkspråk? Redan nu är det svårt att få till utbildningar i ”små” språk.
– Är det realistiskt att tänka sig att utbildningar kommer att finnas i hela Sverige? Kommer tillgången på utbildning annat än i de allra största språken att kunna anordnas i norra halvan av vårt land?
– Vill man verkligen utestänga tolkar som utbildat sig utomlands, eller förvärvat sina kunskaper och färdigheter på annat sätt?

6. Angående förslaget att inrätta ett tolkråd
Tanken är god, och vi ser gärna att tolkarnas olika intresseorganisationer bjuds in att delta i detta tolkråds verksamhet.

7. Angående kostnadseffektiviteten
(”Regeringen önskar särskilt remissinstansernas bedömning av om kostnadseffektiviteten i tolktjänsterna”)
Vi beklagar att s k ”dumsnålhet” är vanligt förekommande, vid tillsättning av tolk och i upphandlingar där pris får vara allenarådande på bekostnad av kvalité.
Ett aktuellt exempel som vi känner till är kunder som förbjuds att anlita platstolk eftersom det är för dyrt. De måste då anlita telefontolk, även när auktoriserad tolk i samma stad finns tillgänglig. Man tänker då inte på att platstolkning är mer kostnadseffektivt eftersom tolkningen går snabbare. Detta eftersom tolken bättre hör vad som sägs, snabbare och smidigare kan avbryta när samtalsdeltagarna pratar i för långa sjok, och kan tolka simultant när tolken har den kapaciteten.
Vi skulle önska att upphandlande myndigheter ställde sig följande frågor:
Hur mycket kostar det inte att behöva göra om asylförhör, läkarundersökningar och rättegångar p g a undermålig tolkning? Vad är kostnaden för tolkanvändande myndighet och sjukvårdsinrättning? Vad är kostnaden och lidandet för patienten/klienten?
Vilket incitament finns det för tolkförmedlingen att skicka en auktoriserad tolk när uppdrag då man tillhandahåller en icke auktoriserad tolk genererar samma arvode som då man tillhandahåller en auktoriserad?

SAT – Sveriges Auktoriserade Tolkar vill slutligen gratulera regeringen till att ha fått en väl genomförd och insiktsfull genomlysning av tolkbranschen. Vi hoppas att grundligt genomtänkta reformer kan göras, vilket ligger i tolkarnas och de tolkanvändande instansernas, och inte minst i allmänhetens intresse.

Lund, den 20 maj 2019
Styrelsen för Sveriges Auktoriserade Tolkar

Tolksektion bildas inom Sveriges Facköversättarförening SFÖ

Tre auktoriserade tolkar tillika översättare: Ingrid Simko, Sirkka Seppänen och Maria Gustafsson
har gjort en utredning om tolkmedlemskap i SFÖ.

Läs mer om SFÖ på sfoe.se

SFÖ:s styrelse skriver i senaste numret av medlemstidningen Facköversättaren:

’”Elva sidor med en glasklar redovisning
av förutsättningar och konsekvenser, ett
verkligen föredömligt utfört jobb. Vi behöv-
de bara luta oss tillbaka, läsa, begrunda och
sen enhälligt välja alternativ 2. Alternativet
innebär att det inom föreningen som ett
första steg bildas en sektion/grupp som rik-
tar sig till nuvarande SFÖ-medlemmar som
även arbetar som tolkar eller är intresserade
av tolkfrågor.”

fackoversattaren_2019_1

Verksamhetsplan 2018-2019

Föreningen: Sveriges Auktoriserade Tolkar

 


• Vi avser att fortsätta att föra samtal med tolkförmedlingar och därvid lyfta upp och diskutera för tolkarna aktuella frågor, och vad vi kan göra tillsammans för att förbättra nöjdhetsgraden såväl bland tolkar som beställare och klienter/patienter. Det gäller att vi ser till våra gemensamma intressen även om vi också är motparter. Ett gemensamt intresse som vi alla har är att förbättra kundernas kunskap om vad en bra tolk innebär, vilka krav man kan ställa på tolken. Ett talande exempel på när det kan gå snett är när kunden har så bråttom att få svar från tolkförmedlingen så att uppdragen inte hinner tillsättas med högsta kompetens även om kunden efterfrågar det. T ex vid avrop enligt avtalet med Region Skåne har tolkförmedlingen 6 minuter på sig att tillsätta uppdraget (Källa: Språkservices VD Anders Fredberg intervjuad i Sydsvenskans artikelserie september 2016).


• Vi avser att stå för ett professionellt förhållningssätt gentemot såväl tolkförmedlingar och tolkanvändare som klienter/patienter. På så vis kommer tolkförmedlingarna och upphandlande instanser att se att det även i fortsättningen lönar sig att ha kontakt med oss och att vi är en god och konstruktiv samtalspartner.


• Vi avser att ha fortsatt kontakt med myndigheter och organisationer och upplyst om vikten att rätt tolk i tolkningssituationer är en auktoriserad tolk.


• Vi avser att ha fortsatt kontakt med medier och belysa tolkarnas situation och bristande rutiner och regelverk.


• Vi avser att vara aktiva på sociala medier, i vart fall på Facebook, och i möjligaste mån bidra till att diskussioner om vårt viktiga yrke blir sakliga, relevanta och korrekta, utan att för den skull sluta påpeka missförhållanden.


• Vi avser att oftare lägga ut aktuell info på S. A. T.: s hemsida, för att den ska bli en kanal för information och nyheter för alla auktoriserade tolkar i betydligt högre grad än idag. Man ska inte behöva ha ett Facebook-konto för att få information. 


• Vi ska verka för att öka rekryteringen av nya medlemmar till föreningen.


• Styrelsen ska utreda frågan om vi ska skapa någon typ av profilmaterial för att kunna göra reklam för föreningen.


• Styrelsen ska även i fortsättningen se till att vi har särskilda personer som är ansvariga för kontakterna mellan S. A. T. och upphandlande myndighet vid nya upphandlingar, och/eller tolkförmedlingarna på löpande basis.


Vi är nöjda med det som vi gjort hitintills men det återstår mycket att göra,

och därför behöver vi dig och fler aktiva medlemmar.

Verksamhetsberättelse 2017

Verksamhetsberättelse 2017

Föreningen: Sveriges Auktoriserade Tolkar 

 

Verksamhetsåret 2016-10-08 – 2018-04-29

Styrelsen

 

Styrelsen har bestått av 

  • Ordförande: Marwan Kassem
  • Viceordförande: Maria Gustafsson 
  • Kassör: Nour Abdul Rahman 
  • Sekreterare: Shawn Thane
  • Ledamot: Mahmoud Khader

 

Samt suppleanter

  • Ervina Novljakovic 
  • Zoran Vujovic

 

Viktiga händelser under året

 

Under det gångna året har styrelsen, i likhet med de tidigare åren, jobbat kontinuerligt med att dels främja och utveckla, företrädesvis, de auktoriserade tolkarnas intresse och arbetsvillkor, dels för att höja tolkarnas yrkesstatus och medvetenhet hos tolkanvändarna om vikten av att använda auktoriserade tolkar i sina tolksamtal. Vår bestämda uppfattning är att myndigheter och organisationer ska i högsta grad vara måna om att värna om rättssäkerheten i kontakter med icke svensktalande individer. Grundläggande förutsättning för att uppnå detta, och för att stimulera och möjliggöra delaktighet för den språksvage i samhället, är att vederbörande ska ges rätt att utrycka sina tankar genom en av staten d.v.s. Kammarkollegiet auktoriserad tolk. 

Rättssäkerheten får ej äventyras p g a bristande rutiner vid bokning och användning av tolkar.

För att uppnå våra ambitioner har vi under året gjort bl. a. följande:

 

  • Vi har fört samtal med tolkförmedlingar och därvid har vi lyft upp och diskuterat för tolkarna aktuella frågor, och vad vi kan göra tillsammans för att förbättra nöjdhetsgraden såväl bland tolkar som beställare och klienter/patienter 
  • Vi har haft löpande kontakt med myndigheter och organisationer och upplyst om vikten av att prioritera auktoriserade tolkar varje gång en tolk ska anlitas, samt vikten av att tolken ska ha rimliga arbetsvillkor och en god arbetsmiljö.
  • Vi har haft kontakt med medier och belyst tolkarnas situation och bristanderutiner och regelverk
  • Vi medlade mellan medlemmar och myndigheter eller tolkförmedlingar i ett antal individuella ärenden.
  • Inför Kammarkollegiets rapport ”Tolkanvändningen i staten: Så skapar bristande kvalitetskrav brist på auktoriserade tolkar” (publicerades november 2017) har S.A.T. beretts möjligheten att lämna sina förslag och synpunkter.
  • Vi har träffat upphandlare: Inför Kammarkollegiets upphandling av tolkförmedlingstjänster har vi träffat och fört konstruktiva samtal med chefer och upphandlingsenheten och lämnat synpunkter om hur det kommande avtalet bör se ut.
  • Vi har skapat och underhållit kontakter med vår systerorganisation Rättstolkarna i syftet att samordna vårt arbete i gemensamma frågor.
  • Vi har valt en logga till S.A.T. och en profil som vi hoppas kan använda i olika sammanhang som igenkänningstecken för S.A.T. och på sikt öka S.A.T.:s profil.
  • Vi har anslutit S.A.T.:s bankkonto till Swish för att underlätta inbetalningen av medlemsavgiften.
  • Vi har skrivit nya stadgar till S.A.T., som nu presenteras till årsmötet för en första omröstning.

 

Vi är nöjda med det som vi gjort hitintills men det återstår mycket att göra och därför behöver vi dig och fler aktiva medlemmar.

 

Årsmötesprotokoll 2016, avser verksamhetsåret 2015

Kära kollegor!

 

Återigen tar det väldigt lång tid innan saker publiceras här. Vi i styrelsen beklagar detta och hänvisar till vår stora arbetsbörda. Som ni alla vet så jobbar vi ideellt och får inget betalt för vårt viktiga arbete med SAT. Alltså utför vi arbetet på vår lediga tid. Dock har vi ambitionen att bli flitigare med att lägga upp saker här på vår webbplats.

 

Här kommer nu, sent omsider, årsmötesprokollet från 8 okt 2016. 

 

PROTOKOLL  från ÅRSMÖTE I S. A. T., Sveriges Auktoriserade Tolkar

avseende verksamhetsåret 2015

8 okt 2016 Medborgarskolan Malmö

  1. Ordföranden i S. A. T., Stojan Beljkas, förklarade mötet öppnat.
  2. Till mötesordförande valdes Stojan Beljkas, till mötessekreterare valdes Maria Gustafsson och till protokolljusterare valdes Ervina Novljakovic och Stojan Beljkas.
  3. Mötet fann att mötet hade utlysts på rätt sätt. (Info: Kallelse skickades via epost den 20 september – Enligt stadgarna: Kallelse till årsmöte och extra årsmöte sker via e-post senast 3 veckor före mötet.)
  4. Den föreslagna dagordningen godkändes med smärre justeringar.
  5. Styrelsens verksamhetsberättelse hade i förväg anslagits på föreningens webbplats. Den delades även ut på papper till mötesdeltagarna. Mötesdeltagarna fann ingenting att erinra. Förvaltningsberättelse och kassarapport fanns ej i pappersform men föredrogs muntligt av sittande kassör och vice ordförande. Kassarapport och revisionsberättelse kommer att inkomma inom maximalt en vecka.
  6. Styrelsen gavs ansvarsfrihet för föregående verksamhetsår.
  7. Kommande års medlemsavgift fastställdes till 100 kr per år.
  8. Preliminär verksamhetsplan för det kommande året presenterades och fastställdes med några tillägg. Den utökade verksamhetsplanen kommer att publiceras på föreningens webbplats inom en vecka.
  9. Inga motioner hade i förväg inkommit till årsmötet. På sittande möte diskuterades ett förslag att ha en eller flera kontaktpersoner som kan fungera som samtalspartner i diskussioner mellan tolkförmedllingar och S. A. T. Styrelsen fick i uppdrag av årsmötet att utse en eller två personer till detta uppdrag.
  10. Till styrelse för 2016-2017 valdes följande personer:

Ordförande Marwan Kassem, personnr XXXX

Vice ordförande Maria Gustafsson

Sekreterare Shawn Thane

 Kassör Nour Saberg, personnr XXXX

Ledamot Mahmoud Khader

Suppleant Ervina Novljakovic

Föreningens firma tecknas av ordföranden och kassören, tillsammans eller var för sig.

  1. Övriga frågor:
  1. Resultaten av enkäten till medlemmarna inför Region Skånes upphandling efterfrågas. Det kommer att publiceras på föreningens webbplats.
  2. Möjlighet att betala medlemsavgiften via Swish ska utredas av blivande kassör.

 

  1. Ordföranden förklarade mötet avslutat.

 

__________________________________

Maria Gustafsson, sekreterare

Justeras:

 

___________________________________   ________________________________

Stojan Beljkas                                                                  Ervina Novljakovic

 

 

Minnesanteckningar från möte mellan SAT och Språkservice den 27 april 2017

Bästa kollegor!

 

Här kommer sent omsider anteckningar från vårt möte med Språkservice i våras.

 

 

Minnesanteckningar

 

från möte mellan Sveriges Auktoriserade Tolkar (nedan benämnda SAT), och Språkservice (nedan benämnda SpS)

den 27 april 2017

 

Närvarande:

Från Språkservice:

Caroline Düberg, chef för kvalitet och hållbarhet t ex anbud och kunduppföljning

Anders Fredberg, VD

Alexis Moya Kyllönen, marknad och kommunikation, bl a ansvarig för tolkråd och rekrytering

Magnus Franzén, marknadschef

Från SAT:

Marwan Kassem, ordförande

Maria Gustafsson, vice ordförande

Shawn Thane, sekreterare

Vid tangentbordet: Maria Gustafsson

 

Möjligheten att tolkar ska kunna byta uppdrag med varandra:

SAT ser att SpS har gjort en del för att förbättra detta.

 

Dåligt bemötande gentemot tolkar från en del av SpS’ anställda:

SAT ser att detta helt klart har blivit bättre.

SS är tydliga med att SpS vill ha två nöjda parter: både tolkar och kunder.

 

Mellanskillnaden mellan arvodet och skatt + soc avg:

SS har pratat med Domstolsverket m fl angående detta.

Arvodena är enligt tabell.

 

Ersättning för resor och restid vid uppdrag för Region Skåne

– SpS förklarar att det finns tekniska begränsningar för vad som kan finnas med i formuläret, och att man har velat strama upp yrkandena på restider. SAT har förståelse för att osanna uppgifter angående restider och utlägg är oacceptabelt, men anser inte att det är godtagbart att det på Tolkwebben står att det “enligt avtal” inte ges ersättning. Detta är missvisande och kan göra att en tolk missar att yrka restids- och reseutläggsersättning. Vi kommer överens om att SAT ska kolla upp den exakta formuleringen vid rapportering via Webbtolk och återkomma till SpS.

 

Taxa: Bör inte tolkar i språk där det saknas möjlighet till auktorisation få arvode enligt AT?

SpS förklarar att det är myndigheten som bestämmer om tolken ska få arvode enligt AT. Ska noteras på rekvisitionen. Om man inte medger AT om tolken ej är AT är en fråga om vilka villkor som kunden sätter kunden upp i upphandlingen, och som ska accepteras av anbudsgivarna.

 

Systemet med anställda tolkar hos SpS skapar fortsatt oro hos SAT:s medlemmar.

SpS menar att de anställda ej utgör något hot mot RT eller AT, utan med SpS’ ord: ”ett komplement till nuvarande affärsupplägg för tolkar där anställning inte varit ett möjligt alternativ tidigare”.

Behovet överstiger fortfarande med god marginal de som anställs. SpS behöver 4000 tolkar och kan bara anställa 100-150 tolkar.

 

SAT framhåller att Migrationsverket klagar på inkompetenta tolkar. Tolkarna som är på Migrationsverket har fått intrycket att flertalet tolkar som tjänstgör på Migrationsverket är SpS-anställda tolkar, som bara är GRT.

SpS menar att när man anställer tolkar så säkrar man kompetensen. De anställda är ett komplement till frilanstolkarna. SpS framhåller att man satsar på de anställda tolkarna och deras kompetensutveckling.

 

SAT tycker fortfarande att det behövs något som lugnar de frilansande AT- och RT-tolkarna.

 

Frågor som SpS och SAT kan driva gemensamt:

SpS berättar om “Tolkportaler” som stora myndigheter t ex AF m fl håller på att sätta upp. Magnus förklarar att dessa portaler kommer att medföra att tillsättningen av tolkar går betydligt långsammare. Detta riskerar att vara till skada både för kunder och tolkar.

Alla dessa myndigheter vill ha sina egna portaler istället för att använda SpS’ och de andra tolkförmedlingarnas system.

SpS försöker påverka SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och KK (Kammarkollegiet) avseende detta.

 

 

 

Info om kommande möten som SpS ska ha med stora kunder:

SpS ska träffa SKL och lobba för DV-taxa i fler kommuner och landsting. Detta ser naturligtvis SAT positivt på.

 

All personal inom Domstolsverket, på alla landets 82 domstolar, ska få utbildning i tolkanvändning.

 

DV (Domstolsverket) kommer att satsa mer på videotolkning. Ny teknik ska utarbetas. Rättstolkarna är involverade i arbetet.